Läkare anställdes trots dom
NYHETER: En läkare som har dömts för ett våldsbrott kan ändå få arbeta inom sjukvården. ”Man gör en bedömning utifrån det enskilda fallet”, säger Nu-sjukvårdens Hr-chef.
Läkare som har dömts för ett brott kan ändå få arbeta inom sjukvården. Men vilken typ av brottslighet som ska påverka en anställning är inte självklar. – Man gör en bedömning utifrån det enskilda fallet, säger Kerstin Blomgren, tillförordnad Hr-chef i Nu-sjukvården.
Enligt Västra Götalandsregionens kontrollrutiner för anställning av personal står det att ”anställning inte är aktuell om det påvisas att sökande är dömd eller åtalad för sexbrott, våldsbrott eller narkotikabrott.
ANNAN TYP AV brottslighet får i det enskilda rekryteringsärendet vägas mot den aktuella befattningen”. Men gränsdragningen för vilken brottslighet som ska ha betydelse för anställning – eller yrkeslegitimation – är inte glasklar.
För ett antal år sedan, när han fortfarande studerade på läkarutbildningen, dömdes en man från Västsverige för att ha misshandlat en kvinna som han då hade ett förhållande med.
ENLIGT DOMEN SKULLE brottet normalt sett ha medfört fängelsestraff i en månad men mannen, som inte tidigare förekommit i belastningsregistret, dömdes istället till villkorlig dom och samhällstjänst. Idag är han anställd som läkare i Nu-sjukvården, inom en verksamhet där arbetsgivaren är särskilt noga med att kontrollera nyanställda mot polisens belastningsregister.
– När vi ska anställa en person som ska arbeta med vård av barn eller inom barn- och vuxenpsykiatrin har vi som rutin att alltid begära ett utdrag ut belastningsregistret. Det står i våra riktlinjer, säger Kerstin Blomgren. Varför gör ni det just när det gäller personal till de verksamheterna?
– Där arbetar man med barn och psykiskt sjuka – människor som är särskilt utsatta. Att vi begär utdrag är i enlighet med lagen och förordningen om belastningsregister.
Men det är svårt att peka på ett specifikt brott som automatiskt skulle innebära att en läkare inte får anställning, menar Kerstin Blomgren.
Om det visar sig att en person som ska anställas inom Nu-sjukvården är tidigare dömd för ett brott ska den anställande chefen göra en bedömning av ärendet.
– MAN MÅSTE göra en bedömning utifrån det enskilda fallet. Vilken typ av brott handlar det om och hur lång tid har gått sedan dess? Detta måste vägas mot vilken typ av befattning personen är aktuell för. Om en person ska möta människor i arbetet men tidigare har dömts för misshandel måste vi titta på hur omständigheterna kring brottet såg ut.
I fallet med den misshandelsdömda läkaren bekräftar Kerstin Blomgren att det gjordes ett utdrag ur belastningsregistret när personen anställdes.
– Ja. Sedan har berörda chefer gjort ett ställningstagande till det.
Trots vad det står i riktlinjerna om våldsbrott har de alltså kommit fram till att personen kan arbeta i psykiatrin?
– Det har gjorts en bedömning kring det, jag kan inte gå in på detaljer kring hur det har gjorts. Men som jag sa får hänsyn tas till vad som hänt och när det hände.
ATT MANNEN DÖMDES för brottet har inte varit ett hinder för att han senare fick sin läkarlegitimation. Enligt patientsäkerhetslagen ska Socialstyrelsen kontrollera all utbildad hälso- och vårdpersonal som ansöker om yrkeslegitimation mot belastningsregistret. Man letar då efter vissa typer av brott – till exempel mord, misshandel, narkotikabrott, sexualbrott och rattfylleri – som har lett till en annan påföljd än böter.
Enligt reglerna får en legitimation inte utfärdas om personen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som kan påverka förtroendet för denne. Om Socialstyrelsen får en träff i registret ska det enskilda fallet prövas.
– Då görs en sammanvägd bedömning av olika faktorer. Till exempel vilken typ av brott det rör sig om, försvårande eller förmildrande omständigheter, påföljden och eventuell återfallsrisk.
Har man till exempel dömts för misshandel en gång i ungdomen kan det ändå vara möjligt att man får legitimation. Sexualbrott bedöms generellt hårt men där kan det också finnas omständigheter att ta hänsyn till.
Ulrika Sandén, universitetslektor i medicinsk rätt, bekräftar det oklara rättsläget och när det gäller indragna läkarlegitimationer finns endast ett fåtal fall som har prövats i högsta instans. I samband med anställning landar ett stort ansvar på arbetsgivaren.
– Landstinget avgör själv vem som anställs men som vårdgivare måste de samtidigt beakta att alla principer om god och säker vård uppfylls.