Negativa reaktioner på mer tolkpengar
”Vi får inte vara delaktiga i demokratin, får inte jobb som vi är kvalificerade för eller får svårt att komma in på arbetsmarknaden.” ISABELLA HAGNELL Generalsekreterare på Sveriges Dövas Riksförbund
Nyligen gick regeringen ut med en ny satsning gällande 45 miljoner kronor på tolktjänster. Men beskedet får inget positivt bemötande.
– Efter åratal av löften om reformer valde regeringen att ignorera kritiken från tolkanvändare, menar sju ordföranden från olika förbund för döva och hörselskadade.
Det nuvarande systemet för tolktjänster har fått massor av kritik, både av tolkanvändare och olika förbund som representerar döva och hörselskadade. Därför har regeringen nu beslutat om den nya satsningen. Syftet med satsningen är att arbetsgivare ska ha ökad möjlighet att anlita tolktjänster, vilket ska stärka förutsättningarna på arbetsmarknaden så att döva får jämlika villkor som andra, både vid rekryteringsprocesser och under anställningstiden.
I SVERIGE FINNS det ungefär 30 000 teckenspråksanvändare i Sverige. Enligt en sammanställning gjord 2015 på uppdrag av Utbildningsdepartementet finns det knappt 500 verksamma teckenspråkstolkar i Sverige.
Isabella Hagnell, generalsekreterare på Sveriges Dövas Riksförbund, berättar att man inte tror att de extra statsbidragen bidrar till en bättre möjlighet till tolkar. Istället handlar det om att hela systemet för tolktjänster är för krångligt, och behöver ändras.
I dagsläget är det arbetsgivaren som behöver stå för största delen av tolkkostnaderna. En kostnad som många arbetsgivare inte har råd att stå för. Det finns också en stor osäkerhet kring vart man ska vända sig, eller vem som ska betala för vad.
– En enorm brist är att tolkanvändare inte får tillgång till tolktjänst i arbetslivet trots att landstingens skyldighet omfattar upp till 20 timmar tolkning för arbetslivet per månad, säger Isabella Hagnell.
ENLIGT SVERIGES DÖVAS Riksförbund varierar tillgången på tolkar beroende på vart i landet man är bebodd. Bor man till exempel på Gotland finns det endast en tolk som jobbar på halvtid. I vissa landsting finns det bättre tillgång, men ofta är det också där det bor fler tolkanvändare. Bristen på tolkar får följder. – Det är många konsekvenser. Vi får inte vara delaktiga i demokratin, får inte jobb som vi är kvalificerade för eller får svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Isabella Hagnell.