REJÄL MINSKNING AV ANTIBIOTIKA
Andelen barn och unga som får antibiotika har nästan halverats i Västra Götalandsregionen på tio år. Och den gamla sanningen om att man måste ta ”hela” penicillinkuren för att undvika resistens stämmer inte.
Användningen av antibiotika minskar i befolkningen generellt och i synnerhet i gruppen barn och unga upp till 19 år. Det visar Göteborgs-postens sammanställning av Socialstyrelsens statistik.
Den visar också att medicineringen i den aktuella åldersgruppen minskat mest i Västra Götalands län bland storstadslänen. Under tioårsperioden minskade medicineringen i gruppen med 40 procent i Västra Götaland. I Stockholms och Skåne län är minskningen ett par procentenheter lägre och i de båda storstadslänen får generellt något fler invånare antibiotika jämfört med Västra Götaland.
Under 2007 medicinerades 25 procent i åldersgruppen vid ett eller flera tillfällen med antibiotika i landet. Motsvarande siffra för 2017 var 15,8 vilket innebär att var sjätte ung medicineras med antibiotika i dag mot tidigare var fjärde.
Daniel Bremell är infektionsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Att man har kunnat minska användningen så mycket är ett uttryck för att man har tidigare har använt antibiotika mot infektioner som varken ska eller behöver antibiotikabehandlas, säger han.
Sedan 1930-talet har antibiotika använts vid sjukdomar som tidigare var livshotande. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot många preparat vilket gör läkemedlen verkningslösa. Mot den bakgrunden är det viktigt att minska användningen i fall där de inte behövs.
Bremell tror att en del av minskningen av förskrivningen till barn och unga kan förklaras av att antibiotika inte i lika hög grad som tidigare används för att behandla öroninflammationer.
– Där är effekten av antibiotika så begränsad att det inte rekommenderas längre, konstaterar han.
Enligt Bremell finns möjligheter att minska användningen ytterligare, bland annat genom att korta behandlingstiderna.
– För tio år sedan sa vi att en lunginflammation måste behandlas i tio dagar, men i dag har vi sett att det räcker med fem-sju dagar. Så är det med många andra infektioner också, säger han.
ATT MAN ALLTID måste äta upp ”hela” antibiotikakuren stämmer alltså inte, varken vad gäller nytta eller resistensutveckling.
– Att man måste äta upp kuren för att undvika resistens är en myt som vi inte vet vad den kommer ifrån. Men den risken finns inte. Det enda som kan hända är att inflammationen blossar upp igen om behandlingstiden skulle visa sig vara för kort, säger han.
Samtidigt flaggar Daniel Bremell för faran med underförskrivning i de fall när läkemedlet verkligen behövs.
– Antibiotika är livräddande läkemedel för patienter med allvarliga infektioner, som till exempel lunginflammation. När vi nu fortsatt försöker minska användningen måste vi vara vaksamma på att vi inte tvekar att ge antibiotika till någon patient som verkligen behöver det.
”Att man måste äta upp kuren för att undvika resistens är en myt som vi inte vet vad den kommer ifrån”
DANIEL BREMELL infektionsläkare