Åtgärder krävs mot vår sistaplats
ALMEDALEN . I en ny rapport är Trollhättan sämst när det gäller hur rektorer bedömer att studie- och yrkesvägledningen fungerar på skolan. Något måste göras.
På måndagen presenterades rapporten ”Vägval för vägledning”. I denna har Åsa Vikner, ansvarig för kompetensfrågor på Västsvenska Handelskammaren, sett närmre på hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på västsvenska skolor.
Mer konkret har detta gjorts genom en jämförelse mellan västsvenska kommuners högstadieskolor i olika avseenden. Politisk styrning, tillgänglighet för eleverna, samt rektorers bedömning av hur väl studieoch yrkesvägledning fungerar på enheten är aspekter som betraktas.
För Trollhättan är resultatet allvarligt. Efter att 65 högstadierektorer tillfrågats kommer Vikner fram till att Trollhättan rentav hamnar allra sämst när det gäller en egen bedömning av hur väl studie- och yrkesvägledningen fungerar. Bland annat Borås och Uddevalla hamnar högre, och dessutom över det västsvenska snittet bland svaren.
När det gäller tillgängligheten hamnar Trollhättan på 532 elever per studie- och yrkesvägledare, vilket förmodligen lär vara en naturlig nivå utifrån storleken på kommunen.
Mer verkar däremot behöva göras när det kommer till ambitionerna som finns antagna. Vikner gör en indelning mellan sjutton västsvenska kommuners ”målsättning och strategi” för studie- och yrkesvägledning.
Här är, utifrån den bedömning hon gör, Trollhättan i gott sällskap om att ha antingen obefintlig eller svag inriktning. Enbart tre kommuner, Varberg, Uddevalla, Kungsbacka, får grönljus medan Trollhättan, tillsammans med bland annat Göteborg, hamnar i boxen för knapphändighet.
Trollhättan måste hitta en riktning framåt. Frågan är inte liten. Det handlar om våra ungas utsikter att få så bra förutsättningar som möjligt inför det framtida inträdandet på arbetsmarknaden.
Efter att rapporten presenterats tar jag upp Trollhättans läge när det gäller rektorers bedömning med Vikner och enligt henne måste skarpa åtgärder till.
– Det handlar om att ta fram målsättningar och en plan. En inriktning uppifrån där Trollhättan prioriterar detta politiskt. Mer samarbete med studie- och yrkesvägledaren behövs framför allt, det är inte heller alltid de finns på plats på skolan i tillräckligt stor utsträckning. Fler gemensamma beröringsytor behövs. En långsiktig plan helt enkelt. När det gäller arbetsmarknadens behov, kan studie-och yrkesvägledaren behöva vara tydligare om i vilka yrken det faktiskt finns ett rekryteringsbehov i dag?
– Ja, absolut. Det är tydligt i vilka ämnen behoven är stora. Jag tycker man också ska våga avråda i vissa fall. Det ligger mycket i detta. I förbättringen måste Trollhättan också se över hur aktiv roll vägledarna tar – och skulle kunna ta.