Föreningslivet från förr till idag
Årets sommarutställning i arrangemang av Åsaka Björke Hembygdsförening har temat föreningslivet på orten. Ännu är föreningarna en motor när det gäller att få saker gjorda, även om medlemskapen har backat kraftigt.
Med ett gott minne och stort intresse har de aktiva föreningsmedlemmarna Karl-gustav Danielsson och Bengt Olsson i Åsaka Björke Hembygdsförening lyckats gräva fram information om ett 25-tal föreningar på orten genom årens lopp i årets temautställning på hembygdsgården i Åsaka.
Den äldsta kända föreningen i Åsaka – byalaget oräknat –är stenografiföreningen Sleipner, vars existens få vetat om till alldeles nyligen. Deras första protokoll var från 9 maj 1886. Flertal föreningar har en väldokumenterad verksamhet medan andra har varit svårt att finna information om.
BACKAR MAN I tiden bara femtio år tillbaka var föreningslivet än mer viktigt för den sociala samvaron, kultur-, bildnings och nöjeslivet – speciellt ute på landsbygden.
Ofta har föreningarna varit pådrivare för att få saker gjorda.
– Som fiberföreningen nu, som snart är avvecklad. För hundra år sedan var det elen, säger Karl-gustav Danielsson.
FÖRENINGARNA HADE EN viktigare uppgift för att få saker gjorda, innan tv och internet. Avstånden har krympt – att åka in till stán tar ett par minuter och via internet når man så klart hela världen.
– År 2000 hade Sverige cirka åtta miljoner invånare, varav sex miljoner av den vuxna befolkningen var medlem i någon förening, säger Danielsson.
Det är då fyra organisationer som dominerar: Fackliga organisationer, idrottsföreningar, konsumentkooperativ samt boendeföreningar som svarar för över femtio procent av medlemskapen. Medlemskapen har sedan minskat kraftigt under senare årtionden vilket upplevs som besvärande då föreningslivet anses vara grundvalen för vår demokrati, står att läsa i föreningens digra utställningsmaterial.
– Det är en katastrof för de politiska partierna, som gått från 1 500 000 medlemmar i början av 1980-talet, till 600 000 och i dag är nere på 300 000, säger KG.
I dag kan man påstå att det trots allt finns ett tiotal föreningar i Åsaka Björke – om man också räknar in Åsaka Moppers som inte är en förening i egentlig mening men tilldrar sig ett stort intresse. Men även här är det ett problem att få in nya stöttepelare när de ”gamla” inte orkar mer eller inte har lust längre. Har ni båda då alltid varit aktiva i föreningslivet?
– Jajamen, vad skulle man annars göra, säger Bengt Olsson med glimten i ögat.
– Nä, inte jag, det var först när jag slutade jobba, säger KG Danielsson.
Föreningarna var ju också dåtidens festfixare som exempelvis skytteföreningarna, godtemplarlogerna, SLU och bondeförbundet. Det byggdes flera dansbanor. Några av de mest kända festplatserna var Rödjan och Rödjan II. Inte sällan spelade lokala orkestrar som exempelvis The Elstars med kapellmästare Tore Sandblom från Åsaka, som senare startade Tore Sandbloms som var en mycket populär orkester.
HEMBYGDSGÅRDEN HÅLLS I skick av entusiasterna i föreningen och roligt nu är att en ”ny” växt kommit på plats i rabatten utanför.
– Det är den hundraåriga dahlian som ursprungligen kommer från Västra Tunhem, berättar Karl-gustav Danielsson.