”Dinosaurien” lurar i djupet
VÄNERN: MÅNGA SKEPP HAR SLUKATS AV VÅGORNA
Vänern är en skeppskyrkogård med sina 700 kända vrak. Vattnet och algerna göra att vraken bevaras väl och de kan berätta om en omfattande sjöfart under nära tusen år.
Den första kända fartygskatastrofen i Vänern vi känner till hände på 1100-talet. Då förliste 16 kyrkbåtar på Dalbosjön på väg från Kållandsö till Dalsland, kyrkböcker pratar om att hundratals personer följde med ner i djupet.
Som resultat av förlisningar, men också av fartyg som sänkts uppsåtligen, finns det i dag ungefär 700 kända vrak i Vänern.
Roland Peterson jobbar som marinarkeolog på Vänermuseet i Lidköping och han har tillsammans med försvarsmaktens dykare inventerat de flesta av dessa vrak. Han berättar att lejonparten av vraken kommer från 1700- och 1800-talen.
– Det kan hända att det inte stämmer eftersom många inte är daterade, dateringar är väldigt kostsamma att göra. Ska man göra en datering måste det finnas indikationer på att det ska vara något speciellt, säger han.
DE FLESTA FÖRLISNINGARNA har skett i Lurö skärgård utanför Säffle. Att förlisningarna varit flest där beror bland annat på strömmarna i Vänern som är som kraftigast just där.
– Där gick man på lä när det blåste för mycket eller så gick man på krogen när det inte blåste något alls. Sen vände vindarna, man knuffade till varandra och ankarkättingen brast, det har vi jättemånga exempel på. Om det blåser väldigt mycket då trycks hela sjön neråt. Det kan man se på pinnarna, hur de kan ligga åt ett håll och sen kan de ligga åt andra hållet. Då tappar fartygen fotfäste, berättar marinarkeologen.
Det är också i Lurö skärgård man hittat det mest udda vraket, ett skepp som döpts till ”Dinosaurien.” Ett vanligt fynd är de för Vänern unika fyramastade blockskutorna på 34 meter. ”Dinosuarien” är dubbelt så stor berättar Roland Peterson.
– Hon ligger på tre meters djup och man ser henne från ytan och det kommer upp stora spant. Jag har dykt tillsammans med en engelsk marinarkeolog och Johan Rönnby från Södertörn och vi begriper inte vad det är vi ser, det är för stort. Vi har tagit tre c14-dateringar som ger tre olika svar, precis som när vi undersökta årsringarna.
”Dinosaurien” har också haft ett systerfartyg som enligt Roland Peterson är ännu mer gäckande.
– En juninatt, det låter mystiskt, säger han med glimten i ögat och fortsätter:
– Det var på röjdykarfartyget Spårö vid Hindens rev. Jag låg och sov och de berättade att de hade hittat ett 70 meter långt jättevrak. Men för att verifiera detta måste man kunna hitta fartyget igen. De lyckas få ett skott på den, sen blir det inget mer. Det kan vara så att det hamnat på en lerbank och helt omslutits av lera.
DE FÖRSÖK TILL datering som gjorts på ”Dinosaurien” ger tre olika svar. Hon kan enligt dessa vara byggd antingen på 1100-talet, på 1500-talet eller på 1800-talet. Enligt marinarkeologen är alla tre lika sannolika.
– Det går ju inte bara att ta något, sammanfattar han.
Det äldsta vraket man hittat är från 1200-talet, det finns indikationer på att man hittat delar av skepp som varit äldre men dessa har inte daterats. Något helt Vikingaskepp har Roland Peterson och hans kollegor inte hittat.
Vraken kan berätta om att det under en lång tid funnits en betydande sjöfart med transporter av timmer och järnvaror. Roland Petersons arbete har också kunnat slå hål på gamla sanningar.
UNDER EN 50-ÅRS period på 1200-talet byggdes alla stenkyrkor runt Vänern. Tidigare trodde man att kalken fraktats från Kinnekulle över vinterisarna med hästar. Vrak från 1200-talet fyllda med kalksten berättar en annan historia.
– Vi har hittat kalklastade skutor som tar 25 ton och de är väldigt små, så det är självklart att det har varit på det här sättet.
Att de skulle ha varit hästar som drog kalken vill han också avfärda av andra anledningar.
– För det första vet vi att en häst kan dra 300 kilo. Detsamma är att man hade samma temperaturer som i dag, så ett år var det is och ett annat var det ingen is. Det tar tio år att bygga en kyrka eftersom lagren måste stelna. Om man nu får tio år med is och drar kalken med hästarna, då behöver man 12,5 miljoner hästar och det hade man inte!