”Vi är där både dag och natt”

Snart har branden i Åntorp varit aktiv i en vecka. På plats finns bland annat militär och räddningstjänst från Skaraborg, Strömstad, Tanum och Sotenäs.

Sedan i fredags i förra veckan har det brunnit vid Åntorp, nordväst om Ellenösjön utanför Färgelanda. Det är rejält torrt i markerna och på flera ställen i landet rasar skogsbränderna. Just skogsbranden i Färgelanda är hyfsat under kontroll, men det krävs ett stort räddningspådrag för att garantera säkerheten och undvika spridning.

– Vi är där både dag och natt och det kommer vi vara den närmaste tiden, säger Peter Gustafsson, inre befäl på räddningstjänsten Närf.

– Det gäller samma område som tidigare och branden har inte blivit större. Men det brinner fortfarande i marken och det krävs eftersläckning på djupet. Sedan är det andra som har det värre än oss. Som uppe i norra Sverige har vi en brand som verkligen inte är kontrollerad och där behövs det mer resurser.

I Färgelanda är militären på plats tillsammans med brandmän från bland annat Västra Skaraborg, Östra Skaraborg, Strömstad, Tanum och Sotenäs.

– Det är inte alla här samtidigt, men vi hjälps åt med att täcka passen. Vi är cirka 20 personer på plats dagtid och knappt hälften nattetid, säger Peter Gustafsson.

– Sedan är det också folk som hjälper till med logistik, material och allt runt omkring. Det är inte bara de som just släcker elden som är inblandade.

DEN OJÄMNA TERRÄNGEN med både berg och tät skog gör det svårt för räddningstjänsten att ta sig fram. Peter Gustafsson berättar att militärens helikoptrar används och att de har skickat en förfrågan om mer resurser.

– Det har varit ett litet antal från militären hittills, men det ligger en förfrågan om mer folk. Så får vi se om det blir ja eller nej. Men det är inte deras uppdrag att släcka bränder. De hjälper till om de har möjlighet och kan.

I veckan har också privatpersoner hjälpt till med räddningsarbetet. Men Peter Gustafsson efterlyser inte aktivt någon hjälp från civilbefolkningen.

– Vi har haft hjälp av markägare och lokala personer. Bönder som kört med gödseltankar och släckt vatten. Men vi har inte släppt in folk vind för våg. Det ska ändå styras och ledas av räddningsledare på platser. Just nu har vi inte det behovet och med tanke på arbetsmiljörisker kommer vi inte ta in frivilliga. Om man vill hjälp till på något sätt, vad kan man göra då?

– Det bästa är om man inte eldar ute i naturen. Då slipper fler bränder. Det är den största insatsen man kan göra, säger Peter Gustafsson.