Våld och hot är också en del av skolsegregationen

SKOLA. Segregationen påverkar likvärdigheten i svensk skola. Därför har utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserat en utredning för att analysera hur ”en allsidig social sammansättning av elever” ska uppnås. Utredningen ska också identifiera bakomliggande orsaker till skolornas olika fördelning av resurser till undervisning och elevhälsa, vilket antas påverka resultaten.

Skolverket konstaterar i flera rapporter att elevers socioekonomiska bakgrund påverkar deras skolresultat. Skolkommissionen – med företrädare för lärare, rektorer, elever och forskare – uppger att klasstorlek, lärartäthet, lärarkompetens och undervisningstid är de mest avgörande faktorerna för elevers resultat. Skillnaderna i utfall antas alltså till stor del bero på ojämn resursfördelning. Skolverkets statistik för 2016 visar att skillnaderna mellan kommunerna har varit betydande.

ÅR 2016 LADES mellan 45 400 och 80 100 kronor på undervisning per elev, och motsvarande kostnader för elevhälsa låg mellan 1 610 och 4 300 kronor. Olikheterna sägs bero på demografiska och geografiska förhållanden samt skolans ambitionsnivå, enligt Skolkommissionen. Givetvis finns en poäng i att titta på kostnader, men skolsegregationen är mer komplicerad än så.

Anmälningar om hot och våld i förskola och grundskola har nästan fördubblats de senaste fem åren, enligt Arbetsmiljöverket. Flera skolor har stängts efter hot och våld. En enkät från Dagens Samhälle (12/4) visar att över 70 procent av kommunerna och flera stora privata skolkoncerner

Anmälningar om hot och våld i förskola och grundskola har nästan fördubblats de senaste fem åren, enligt Arbetsmiljöverket. Flera skolor har stängts efter hot och våld.

har höjt säkerheten vid grund- och gymnasieskolor. Kameraövervakning, registrering av besökare, passerkort och väktare är några säkerhetshöjande åtgärder som vidtagits på grund av skadegörelse, stölder, drogförsäljning, våld och annat. Allt detta har en prislapp, inte minst för elever från socioekonomiskt svagare hem. Medelklassens barn kan ju få hjälp hemifrån om det är stökigt i skolan.

DEN BRISTANDE LIKVÄRDIGHETEN kan inte enbart lösas med att få elever med ”rätt” bakgrund till en viss skola. Lösningar kan heller inte handla om att bara lägga mer pengar på undervisning och elevhälsa. Politikerna måste förstå att skolors behov kräver flera typer av stöd för att de ska kunna genomföra sitt uppdrag. Dit hör hjälp mot hot, våld och skadegörelse som, om något, får effekt för likvärdigheten i skolorna.