Många mobbade barn pratar inte om det
Jag var väldigt duktig på att hålla det för mig själv. Till slut blev det vardag.
Nathalie Danielsson mobbades varje dag i skolan – men den nuvarande Instagramkändisen berättade inte för lärarna eller föräldrarna på nästan tio år. Många som utsätts för kränkningar och mobbning pratar inte om det, visar en undersökning.
17-åriga Nathalie Danielsson har 253 000 följare med kontot ”nattid” på bildplattformen Instagram. Men hon bär med sig ensamheten och mobbningen som följde henne genom hela grundskolan – från förskoleklassen till vintern i nian – i klassrummet och på rasterna.
– Jag blev kallad ful och smal och fick höra att jag hade små fötter. Jag tänkte att det var så jag skulle bli behandlad, att jag förtjänade att bli mobbad, säger hon.
NÄSTAN VARJE MORGON började med att hon spelade sjuk för att slippa gå till skolan. Nästan varje skoldag slutade med att hon småsprang hem för att inte behöva möta antagonisterna. Läkarna lade pannan i djupa veck när hennes föräldrar sökte hjälp för dotterns återkommande magknip. Nathalie Danielsson säger att hon inte berättade för någon vuxen under nästan tio år eftersom hon skämdes.
–Jag var väldigt duktig på att hålla det för mig själv. Till slut blev det vardag, säger hon.
Antimobbningsorganisationen Friends årliga enkätundersökning * – Kom ihåg att du som utsätts inte har gjort fel. Du kan förändra dig hur mycket som helst utan att mobbningen upphör, det är den som utsätter som ska ändra sitt beteende, säger Anna-carin Wettefors, utbildare på Friends.
* Vänd dig till en vuxen som du har förtroende för.
* – Det kan vara en vuxen hemma, en handbollstränare, din moster eller granne. Det är vuxnas ansvar att stoppa mobbning, och därför behöver varje barn ha minst en vuxen med sig, säger hon.
* När ett barn berättar för en vuxen att den är utsatt är det viktigt att lyssna och vara ödmjuk, säger Wettefors.
* – Det är viktigt att inte överföra sina egna känslor på barnet. Och att också säga tack för att du berättar.
* Nästa steg är att kontakta lärarna. Om problemet inte tas på allvar rekommenderar Friends att vända sig till rektorn, därefter huvudmannen och slutligen organisationen Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen.
* – För vidare det barnet berättar, och fråga vad de
visar att omkring en fjärdedel av alla elever i årskurs 3–9 någon gång kränkts av en annan elev under det senaste året, och att en femtedel av dem inte berättat om det för en vuxen eller jämnårig. Bland eleverna i årskurs 6–9 har var fjärde av dem som utsatts inte berättat för någon.
– Det är hjärtskärande att barn inte känner att de har det förtroendet för vuxna, någonstans har vuxenvärlden misslyckats totalt. Jag har mött barn som inte berättar eftersom de känner väldigt mycket skuld och skam, men också barn som försökt berätta men inte fått hjälp, säger Anna-carin Wettefors, utbildare på Friends.
– Barnen som utsätts får en törn på självförtroendet, en av konsekvenserna Instagramkändisen om mobbningen hon utsattes för i nästan tio år.
är att många hoppar av skolan.
FRIENDS VILL ATT landets skolor blir bättre på att använda sig av de egna kartläggningarna av kränkningar och trakasserier, som Skolverket kräver att de genomför, och att skolorna bedriver ett aktivt antimobbningsarbete.
– Det handlar om att skapa miljöer där barn känner sig trygga och samtalsforum där barn känner att det är värt att berätta, säger Wettefors.
Nathalies mamma Ann-sofie Danielsson minns vinterkvällen när dottern slutligen berättade.
– Vi blev såklart ledsna och chockade över att höra det och blev arga på oss själva eftersom vi inte hade upptäckt det och kunnat hjälpa henne innan. Samtidigt blev vi irriterade på skolan för att de inte hade märkt någonting.
Mobbningen fortsatte, men Nathalie Danielsson säger att hon mådde bättre efteråt eftersom hon fick stöd både hemifrån och av lärarna. Efter avslutningen i nian hoppade hon av för att satsa på en karriär inom sociala medier.
– Nu mår jag superbra, jag försöker bara glömma allt som har varit och titta framåt i stället, säger hon.
Hon har inga planer på att återvända till skolan.
– Jag är rädd för att gå tillbaka, jag är rädd för att bli behandlad som jag behandlades innan.