Valdagen är inte helig
NYHETER: 1970 förtidsröstade 13 procent i Sverige, 2014 var andelen 42 procent. Trenden pekar uppåt även i Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Mellerud.
Nu börjar röstkorten inför höstens val att delas ut, men långt ifrån alla väntar till valdagen med att lägga sin röst. Andelen som förtidsröstar har ökat stadigt sedan 1970.
Valdagen är 9 september, men det går att rösta redan från nästa vecka. I riksdagsvalet 2010 förtidsröstade knappt 2,4 miljoner och i förra valet nåddes rekordnivån 2,7 miljoner.
KOMMUNERNA I TTELAS bevakningsområde följer trenden. I Trollhättan förtidsröstade 14 755 vid valet 2014 (992 fler än 2010), i Vänersborg 9 650 (1 371 fler), i Lilla Edet 2 653 (490 fler) och i Mellerud gick 2 357 till valurnorna i förtid 2014 (197 fler än 2010).
STEFAN DAHLBERG, DOCENT vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, tror att orsaken är att det har blivit mycket enklare. Framför allt har tillgängligheten ökat sedan kommunerna fick ansvaret 2006 och antalet mottagningsställen exploderade.
– Det blir allt vanligare att till exempel köpcentrum används. Ju större variation på lokaler, desto större antal som förtidsröstar.
En modern företeelse är att det går att få sitt röstkort utskrivet i förhandslokalen. Det underlättar ytterligare för den som vill rösta, men gör också att fler ångrar sig.
– I och med att man röstat blir man mer intresserad av politik, hänger med och kanske inser att man valt fel. Man har alltid kunnat ångra sin förtidsröst, men efter den senaste förenklingen har antalet närapå tiodubblats.
Goda möjligheter till förtidsröstning är en orsak till Sveriges höga att valdeltagande, nästan 86 procent i förra riksdagsvalet.
– Det är positivt, vi ska göra vad vi kan för att underlätta, säger Stefan Dahlberg.
DET GÅR ATT förtidsrösta från 22 augusti i valfri röstningslokal. Den som befinner sig utomlands kan förtidsrösta via brev eller på svensk ambassad. Alla röster räknas sedan i väljarens valdistrikt.
Det går att ångerrösta i rätt vallokal på valdagen.