”Riktlinjerna är ett orealistiskt mål”
VAL 2018: Barngruppernas storlek i Trollhättans och Vänersborgs förskolor är större än Skolverkets rekommendationer. Men att bara fokusera på gruppstorleken är missvisande – och orealistiskt, menar experter. Del fyra i TTELA:S valbevakning handlar om förs
Barngruppernas storlek i förskolan i Trollhättan och Vänersborg är större än Skolverkets rekommendationer. Men att bara räkna antalet barn blir missvisande anser utbildningsnämndens ordförande i Trollhättan. Det får också stöd av forskningen och pedagogerna själva.
I Vänersborgs kommun och i Trollhättan stad är antalet barn per förskolegrupp i snitt 18 stycken. Det är högre än Skolverkets riktlinjer som säger max tolv barn för barn upp till tre år och max 15 barn för barn mellan fyra och sex år. Ett orealistiskt mål anser Mats Wiking (S) som är utbildningsnämndens ordförande i Trollhättan.
– Det skulle krävas enorma summor pengar för att komma ner i de antalen. Det är inte realistiskt att tro att det skulle hända. Jag kan inte tänka mig att det finns någon kommun i landet där storleken på barngrupperna är som Skolverkets rekommendationer. Det skulle vara i glesbygd då möjligtvis, säger han.
Trollhättan stad under de senaste åren har haft ett högt tryck på förskoleplatser, anledningarna är flera, bland annat byggs det många nya bostadsområden men också det höga antalet barn i förskoleålder.
– Vi bygger förskolor så det knakar, men vi kommer ändå inte ner i antalet barn som Skolverket rekommenderar, säger han.
Att enbart fokusera på barngruppernas storlek är missvisande anser han.
– Politiken och till viss del media fortsätter att titta på gruppstorleken som ett mått över hur bra verksamheten är eftersom det är så konkret men vi borde tänka på ett annat sätt. Barngruppstorleken hänger kvar sedan gammalt då förskolans roll till stor del handlade om omsorg. I stället måste vi utgå från det pedagogiska uppdraget som förskolan har i dag och då är pedagogernas roll otroligt viktig, säger han och fortsätter.
– Grupperna måste anpassas mer efter vilka individer barnen är och vilken aktivitet de ska göra. Jag tror inte att någon förskola i dag tar med sig 20 barn ut på promenad, de jobbar på ett helt annat sätt och delar upp barnen i mindre grupper under hela dagen. Sedan finns det en gräns på hur stora grupperna kan vara. Vårt mål är att minska dem och vi har sökt statsbidrag för det, säger Wiking.
Pia Williams är professor i barnoch ungdomsvetenskap på Göteborgs universitet. Hon har forskat om barn och barngrupper i förskolan i över 20 år. Hon håller med Mats Wiking om svårigheten att komma ner i Skolverkets rekommendationer.
– Jag tror inte att vi kan hitta en förskola som har det antalet barn. För barngrupperna där barnen är mellan fyra och sex år så ligger antalet snarare runt 20 barn trots att rekommendationen är max 15. För de yngsta barnen är antalet cirka 15 stycken fast rekommendationen är max 12, säger hon.
TROTS ATT STATISTIKEN från Skolverket säger att antalet barn i grupperna sjunker i landet ska man enligt Pia Williams inte tro att det stämmer överallt.
– Bryter man ner siffrorna ser man att det är stor skillnad mellan landets kommuner men också mellan förskolor i samma kommun, säger hon.
Liksom Mats Wiking anser hon att frågan om förskolan är för komplex för att enbart prata om antalet barn i grupperna.
– Vi får inte stirra oss blinda på storleken utan vi behöver titta på hur gruppen är sammansatt, lärartäthet och lokalerna där verksamheten bedrivs. Pedagogernas roll är den viktigaste biten men sedan så finns det såklart en smärtgräns i hur många barn de kan hantera, säger hon och fortsätter.
– Det är framför allt de yngsta barnen som drabbas hårdast när gruppen blir för stor eftersom de bara kan hantera ett visst antal relationer på en dag. Vi har också sett att ju fler barn i en grupp desto vanligare är det att pedagogerna tvingas välja bort områden som ingår i förskolans läroplan eftersom de anser att de inte har tid. Det kan vara ämnen som naturvetenskap, utflykter eller att läsa för barnen. På det sättet blir det en ojämlik start för barnen när de börjar i skolan.
I VÄNERSBORG ÄR Mats Andersson (C) ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han berättar att arbetet med att organisera om förskolan i kommunen är påbörjat.
– En tredjedel av förskolorna i Vänersborg ställer om från avdelningstänk till barngruppstänk. Vårt mål är att alla förskolor i kommunen ska jobba efter den så kallade Kungsbacka-modellen. Det är ett tydligt direktiv från politiken. Samtidigt ska bemanningen vara som störst när det är som mest barn på plats.
KUNGSBACKA-MODELLEN GÅR UT på att förskolorna styr om arbetssättet från det traditionella med barnen indelade i olika fasta avdelningar, till en modell där barnen är uppdelade i mindre barngrupper under större delen av dagen.
Boel Jansson är verksamhetschef för förskolan i Vänersborg.
– Nya Vänerparken är en förskola där man jobbar på det här nya sättet. Det fungerar inte på alla förskolor och det beror i vissa fall på lokalerna, de är för trångbodda helt enkelt. Vi skulle behöva bygga mängder av nya förskolor för att det skulle vara möjligt och det finns inte på kartan. Det finns inga pengar till det, säger hon och fortsätter.
– Jag önskar att politikerna förstår att de ska satsa på barnen och framför allt de små barnen. Ju tidigare man satsar desto bättre går det senare i livet och gynnar samhället i längden. Det gynnar hela kommunen, säger hon.