Fler och fler släktforskar

NYHETER: Inga-britt Bernström är en av alla som söker efter sitt ursprung, och har hittills hittat 1 000 till sitt släktträd.

Tack vare populärkultur, internet och ny Dna-teknik blir släktforskning bara större och större. – DNA ljuger inte, säger Sven Åhlander, ordförande i Trollhättebygdens släktforskare.

I otroliga Villa Elfhög bakom Älvhögsborg huserar Trollhättebygdens släktforskare. Föreningen bildades 1993 och har ungefär 400 medlemmar.

Ordförande i föreningen är Sven Åhlander. Han har släktforskat i 35 år, och har koll på det mesta, och kallas för expert av medlemmarna i föreningen.

– Det blev en stor förändring i början av 2000-talet, när internet blev stort. Efter det har det blivit större och större. Det är mycket enklare nu när allting är digitalt, berättar Sven.

MED ”ALLTING” MENAR man till exempel dödsboken och kyrkregister. Dokument som tidigare behövdes sökas upp i diverse bibliotek, som nu istället finns digitaliserat på nätet.

Man nämner också populärkultur som en av anledningarna till att släktforskningen växer. Bland annat tv-programmet ”Vem tror du att du är?” och ”Allt för Sverige”.

För föreningen är det som mest hektiskt under våren och hösten. Mellan februari och april, samt september och november har föreningen öppet hus varje måndag. Dit får vem som helst komma för att få hjälp.

– Man kommer hit strax före fyra, och om man har tur är man hemma vid tio. Så är man ganska slut i huvudet efter det, säger Roy Olausson, som är medlem i föreningen.

DET ALLRA NYASTE är Dna-testningen, som blev populärt för ungefär fyra år sedan. Efter att ha testat och registrerat sitt Dna-resultat på en av alla släktforskningssidor, kan man sedan få Dna-matchningar på eventuella släktingar.

– Vi har en speciell Dna-kurs, där man måste ha testat sitt DNA för att få gå, det är kravet, säger Sven.

På kursen kan man få hjälp att tolka sina Dna-resultat och att sammankoppla matchningar. Han rekommenderar att man kan grunderna i släktforskning innan man testar sitt DNA.

– DNA ljuger inte, säger Sven och berättar om två bröder som släktforskade tillsammans. Efter att de gjort sina Dna-test visade det sig att bröderna inte hade samma pappa.

– De var bara halvbröder, klart och tydligt. Det var inget fel på testerna, men i böckerna står det ju att fadern är far till båda, berättar Sven.

Under kurser och öppet husmöten kan man också få hjälp med att tyda olika kyrkböcker och liknande. Det är inte bara svåra handstilar, utan man uttryckte sig också helt annorlunda förr i tiden. Det blir svårare ju längre bak man kommer. Hur långt bak kan man komma när man släktforskar?

– Man kommer oftast inte mycket längre än till mitten av 1600-talet, om man inte har adlig släkt, säger Sven.