Svårt att nå sysselsättningsmål
Ett jobb är en viktig nyckel till integration och tanken är att nyanlända, efter två år i Sverige, ska ha hittat ett jobb eller börjat studera. Men Arbetsförmedlingen i Trollhättan bekräftar att långt ifrån alla klarar det.
Jobb är en viktig nyckel till integration i Sverige. Bland de utrikesfödda i Trollhättan och Vänersborg är tre av tio utan arbete. – Det är enstaka individer som kan matchas direkt med ett jobb, säger Ingemar Hansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Trollhättan.
Alla nyanlända ska jobba eller studera två år efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. Så lyder regeringens mål för nyanländas etablering. Men långt ifrån alla klarar det. Enligt Arbetsförmedlingen kommer drygt hälften ut i arbete eller utbildning efter eller under tvåårsperioden.
– En läkare som har alla papper i ordning och som pluggar svenska kan komma i arbete efter två år. Men för en person som kanske inte ens kan läsa eller skriva tar det betydligt längre tid. Men det är helt upp till individen själv hur fort hen kan komma i sysselsättning, säger Ingemar Hansson och fortsätter.
– Det är enstaka individer som kan matchas direkt med ett jobb. Det kan funka om de har någon speciell ingenjörsutbildning eller om de har släkt eller vänner i Sverige som kan erbjuda dem ett arbete, säger han.
Marie Dahlin (S) är kommunalråd i Vänersborg. Hon tycker att det finns saker att förbättra så att nyanlända snabbare kan komma ut i jobb.
– Så fort man får en hint om uppehållstillstånd ska man ut i jobb eller någon typ av sysselsättning. Man ska inte sitta och vänta på ett asylboende. Att nyanlända kan svenska och att de lär sig hålla tiden är det viktigaste för att anpassa sig till vår kultur, säger hon och fortsätter.
– Jag tycker kommunen kan hjälpa dem till enklare jobb. För att ta ett exempel; kommunen har en bilpool där bilarna alltid är smutsiga och otankade. Ett sådant jobb måste ändå någon göra. Ett annat jobb kan vara att baka och frysa ner mat i cafeterian, säger Marie Dahlin.
IOPPOSITIONSRÅD Vänersborg, Gunnar Lidell (M), är också inne på att ge nyanlända enklare jobb till en längre ingångslön. Han vill också se att det ställs högre krav på Sfi-undervisningen, bland annat genom arbetsplatspraktik.
– Vi måste också bli bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer till Sverige. Någon typ av validering måste gå att ordna för de människor som har en hög kompetens från sitt hemland, säger han.
Ingemar Hansson har jobbat med integrationsfrågor på Arbetsförmedlingen i Trollhättan sedan 2015, då flyktingströmmen var som störst. Han menar att utvecklingen ändå går åt rätt håll. Sverige befinner sig i en högkonjunktur och på fyra år har ändå dubbelt så många utrikesfödda kommit i arbete. Efterfrågan är särskilt stor på kockar och hantverkare.
– Byggbranschen är i behov av folk just nu men det kan såklart svänga fort. Jag skulle säga att högkonjunkturen gör det lättare och lättare för utrikesfödda att få jobb, speciellt inom bygg. Att du har papper eller intyg är mindre viktigt i dag än tidigare, du kan få jobb ändå om du visar att du kan, säger Ingemar Hansson.
STÖRST CHANS ATT ta sig in på arbetsmarknaden bland de utrikesfödda har de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Svårast, enligt Ingemar Hansson, har kvinnor.
– Jag skulle säga att männen har dubbelt så stor chans att få jobb. Men det som är den största utmaningen är möjligheten att få jobb med max en grundskoleutbildning. Sex av 107 kvinnor med grundskoleutbildning jobbar. Samma siffra för männen är 39 av 114 stycken.
Arbetsförmedlingen i Trollhättan har i dag cirka 300 utrikesfödda inskrivna. När inflödet var som störst 2015 var siffran 550 stycken.