MÅNGA VILL SE SIG SOM OFFER
Vi är alla kränkta. Om vi bara vill. Det finns en oemotståndlig lockelse i att se sig själv som ett offer. Den som är ”drabbad” är alltid förlåten. Att trä på sig en offerkofta har blivit ett framgångsrikt koncept.
Psykologen och författaren Thomas Silfving är noga med att poängtera att det finns verkliga offer. Livet innebär en djup orättvisa, där vissa människor drabbas hårt av krig, förföljelser, sjukdom och sorg.
Det Thomas Silfving har ägnat en stor del av sitt författarskap åt är snarare den upplevda känslan av kränkthet – när inte mycket egentligen har hänt. En slags offermentalitet som, enligt honom, tycks förlama en stor del av den svenska befolkningen.
– Vi har alla en tendens att ömka oss själva. Men i dag har det blivit lite populärt att inta en offerroll och det har nästan blivit fint att känna sig kränkt, menar han.
SAMTIDIGT SOM VI har fått det allt bättre ekonomiskt, lever längre och är friskare än tidigare generationer har det aldrig varit så synd om så många. Ohälsotalen stiger och medicinska diagnoser delas ut som popcorn i en biografsalong. Media rapporterar kontinuerligt och applåderar kränktheten i form av klickvänliga rubriker om katastrofer, chocker och personer som blivit djupt orättvist behandlade.
– Jag har gjort ett räkneexperiment när det gäller artiklarna om alla osynliga sjukdomar vi kan drabbas av, samt alla idioter och psykopater vi verkar omge oss med. Populationen räcker inte till, helt enkelt, säger Thomas Silfving.
Han tillägger, halvt skämtsamt, att det är underligt att mentaliteten inte har blivit börsnoterad. Så mycket litteratur och journalistik som produceras i offerrollens namn.
Fakta: Offerkofta
* Offerkofta är ett begrepp som används för att antyda att en person eller grupp ser sig själv som offer på ett enligt avsändaren förstorat eller felaktigt sätt. En synonym till offerkofta är offerskjorta.
* Kränkning, det är att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, ’sjuk’ eller ’dålig’. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, ’krokig’. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse).
Källa: Wikipedia * Offer innebär i religiösa sammanhang att man överlämnar mat eller gåvor till en gud. När man offrar mat slaktar man ofta ett djur, till exempel ett får.
* Kränkning, som folkrättslig term är en handling som strider mot allmän folkrätt.
Källa: Nationalencyklopedin
–Självhjälps böcker är onekligen en lukrativ bransch. Men det är ett mirakel att vi överhuvudtaget står på våra ben med tanke på allt vi riskerar att utsättas för, säger han.
att offer mentaliteten blivit en slags kultur, tror Thomas Silfving, är att problem uppmärksammas så mycket snabbare idag än tidigare. Eventuella bekymmer sprids med vindens hastighet i den digitala världen och många åtgärder sätts in omedelbart.
När exempelvis en institution eller person anklagas för att agera på ett orättvist vis, tvingas ofta de utpekade att försvara sin inställning offentligt.
Vem har i sommar till exempel inte läst – och förfasat sig över – artisten som kände sig sexualiserad för att hon inte fick gå omkring i bh på Liseberg och pappan som rasade över att sonen såg ett hästkadaver på Orsa djurpark? För att inte tala om personalen i Majornas korvkiosk i Göteborg som upplevde en brist på respekt för att kiosken kopierats i en valkampanj?
– Det är som offer mentaliteten har en egen rullning, som om vi inte kan hejda oss, säger Thomas Silfving.
Kränktheten är knepig till sin natur, eftersom den inte går att läggas enbart på individen. Fenomenet understryks även av medicinska experter från alla håll. Till exempel finns det en tendens att sjukdomsförklara naturliga tillstånd i människors utveckling och en förhoppning om att allt ska gå att bota, menar Thomas Silfving.
– Kanske måste människor inse att vi lever våra liv med smärta. Och att vår vardag innehåller ett visst mått av helvete, där vi måste gå upp på mornarna och jobba varje dag, säger han.
det också något narcissistiskt över offerrollen där kroppen och jaget står i centrum. Den som har några brister har övertygats om att de ska kunna repareras med en quick fix. De flesta människor är därför tacksamma måltavlor för alla tips om tio steg till en plattare mage eller ett stressfritt liv.
– Samtidigt har vi en inlärd hjälplöshet inför utmaningar, vilka är förknippade med vår tidsålder. Vi lever i en tid av ingenting, säger psykologen.
Thomas Silfving hänvisar till vårt sekulariserade samhälle, där avsaknaden av religion gör att människan aldrig får tid att glömma sig själv ens för en liten stund. När det inte finns en större Gud att förlita sig på måste hon själv ta ansvar, vilket kan vara tufft.
Då är det i många fall enklare att intala sig själv att man är ett offer.
– Jag tror att vi behöver ställa högre krav på varandra och samtidigt fundera på vad vi själva kan bidra med. Det finns massor av människor som inte får vad de önskar i livet. Så är det bara, konstaterar han.