”Svårt att hålla kvar ungdomar”
Urbaniseringen i Sverige ökar och som en konsekvens kommer mindre kommuner och kommuner på landsbygden få svårare att behålla sina unga. – Kanske borde de anpassa sig efter omständigheterna, säger docent Sara Brorström.
Sara Brorström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. För ett år sedan reste hon och forskningskollegan Anders Parment runt till några av Sveriges kommuner för att titta närmare på hur de hanterar frågan om urbanisering, det vill säga att fler och fler lämnar landsbygden för städerna.
– Urbaniseringen har pågått under många år och prognosen är att 75 procent av världens befolkning kommer bo i städer år 2050. Hälften av kommunerna i Sverige kommer växa och framför allt kommuner i närheten av städerna. Vi kommer se att städer som i dag ligger nära varandra växa samman eftersom vi kommer behöva bygga mellan dem.
FRAMFÖR ALLT ÄR det ungdomar som rör på sig. Svårast har mindre kommuner och kommuner på landsbygd och glesbygd att behålla sina unga.
– Unga vill gärna flytta för att till exempel studera, de är svåra att hålla kvar om inte orten kan erbjuda en högskola eller liknande. Kanske borde kommunerna anpassa sig efter rådande omständigheter, acceptera att de unga flyttar men satsa på att försöka få dem att flytta hem igen senare i livet. Vart är det unga flyttar?
– Till närmsta större stad. Många kanske tror att alla flyttar direkt till Stockholm, Göteborg eller Malmö men om vi flyttar så gör vi det ofta stegvis. Att många yngre flyttar till städerna, vad får det för konsekvenser?
– Det får såklart stora konsekvenser. Med en åldrande befolkning och färre arbetsföra får det framför allt ekonomiska konsekvenser. Vilka ska betala för skola och äldreomsorg? Men man ska inte tro att de här kommunerna passivt tittar på när folk flyttar, säger Sara Brorström och fortsätter.
– Många kommuner som vi pratade med, bland annat Bengtsfors i Dalsland, samarbetar med sina grannkommuner så som Mellerud, det kan till exempel vara kring olika samverkansprojekt. Många av kommunerna marknadsför sig också utomlands, till exempel i Holland för att locka holländare till Sverige.
ATT LANDSBYGDEN KOMMER ha svårt att hävda sig mot städerna i framtiden menar både forskare och myndigheter. Kommunerna kan helt enkelt inte tävla på samma villkor.
– Men det finns andra sätt. De måste lyfta fram det som storstäderna inte har, till exempel närheten till den vackra naturen eller att det är mycket lättare att hitta bostad och framför allt billigare att bo, säger Sara Brorström.
En förbättrad infrastruktur och digitalisering kan vara en livlina för många.
– Om infrastrukturen byggs ut och förbättras öppnar det möjligheten för människor på landsbygden att pendla till jobbet i en större stad. Likaså om man bygger ut det digitala nätet, om människor kan sitta hemma och jobba är det såklart positivt. Så infrastruktur och digitalisering ger hopp för att fler ska välja att bo utanför städerna.