Svenskar rädda för artificiell intelligens
NY TEKNIK: 65 PROCENT TROR PÅ ETT KALLARE SAMHÄLLE
Det visar det nordiska it-tjänsteföretagets Evrys stora undersökning där man undersökt svenskar och norrmäns attityder, konsumtionsvanor och förtroende för den nya digitala tekniken, där artificiell intelligens, AI, och robotarna nu raskt kliver in i den ena samhällssektorn efter den andra.
TROTS ATT SVENSKAR och norrmän ofta tidigt hakar på den tekniska utvecklingen och formligen älskar sina smartphones och alla snabba, digitala tjänster samhället kan erbjuda, så finns det en djupare oro över den tekniska utvecklingen, visar Evrys undersökning.
– Vi ser stora risker med ett kallare och mindre mänskligt samhälle, där maskinerna, datorerna, algoritmerna ersätter den mänskliga kontakten i vardagssituationer på vårdcentralen, banken eller kommunen, säger Robin Blomquist, innovationsansvarig på Evry.
Undersökningen visar att 65 procent av svenskarna tror att Aiutvecklingen kommer att skapa ett kallare samhälle, 67 procent tror att den kommer att leda till färre arbetsplatser i framtiden och hela 77 procent är rädda för att den nya tekniken kommer att missbruka personuppgifter.
– Det är en polariserad debatt i samhället. Hälften tror att tekniken kommer att leda till en bättre framtid och ett rikare samhälle, medan den andra hälften tror att det blir en dystopisk robotframtid där människan är slavar till robotar. Själv är jag en nyfiken optimist för här finns en möjlighet att skapa det samhälle och den framtid vi vill ha. Men då har vi ett antal tuffa frågor vi måste ställa oss, säger Robin Blomquist.
I GRUND OCH botten handlar det om att förmänskliga tekniken.
– Fram med filosoferna! Det är nummer ett. Sverige och EU måste se bort från tekniken och få in fler humanister, filosofer och psykologer som hjälper oss att förstå våra mål och att säkerställa att AI har samma mål, moral och etik som vi har, säger han och konstaterar att i grund och botten måste vi förstå hur AI fungerar, och vem som styr över algoritmerna för att vi ska kunna lita på tekniken.
Just nu rusar teknikutvecklingen fram och människors beteende och värderingar hänger inte med.
OCH SVERIGE OCH EU kan inte mäta sig med de astronomiska Ai-investeringar som görs i USA och Kina.
– Vi har en framstående universitetsoch forskningskultur och vi kan inte göra oss beroende av de stora teknikaktörerna från USA och Asien. Sverige och EU behöver säkerställa att man bygger egna lokala algoritmer, som står bakom våra värderingar om människan som vi har. För det är nästan omöjligt att kontrollera eller förstå andras algoritmer.
DE HÄR UTMANINGARNA inför omställningen löser inte sig själva och Robin Blomquist efterlyser ett krafttag inom ledarskapet i stat, landsting och kommun. Nu råder bara tystnad.
– Man måste säkerställa att ledarna som ska fatta beslut om framtida AI och jobb, har den kunskap och kompetens som krävs. Jobben kommer att försvinna snabbare än vad vi klarar av att kompetensutveckla och förflytta individer. Människor känner en oro, och vill ha stöd från stat och politiker om hur vi som samhälle tar hand om den förflyttningen, säger han.
– Om man inte tar tag i detta ser vi inte bara risken för minskande skatteintäkter, men också oerhört snabbt växande klyftor i samhället. Ska man hårdra det kan det nästan finnas risk för revolution, säger Robin Blomquist.
Artificiell intelligens skapar en kallare värld där tekniken kommer kartlägga vår ekonomi och hälsa – och stjäla jobben, tror en majoritet av svenskarna.
”Sverige och EU behöver säkerställa att man bygger egna lokala algoritmer, som står bakom våra värderingar om människan som vi har”
Nu är verkligen inte allt med artificiell intelligens jämmer och elände. Tvärtom. Det finns framtidsanalyser som visar att med AI kan sjukvården växa med 40 procent, öka effektiviteten med 30–40 procent och sänka kostnaden med 50 procent årligen. Inom bankväsendet kan konsumenterna få exakt privatekonomisk information och hjälp via algoritmerna.
SVENSKARNA GILLAR ATT AI gör de stora breda analyserna och diagnoserna – men man vill inte gärna dela med sig av personlig hälsoinformation och privatekonomi.
– Det är motsägelsefullt, speciellt inom sjukvården. Vi ser gärna att artificiell intelligens ställer diagnoser, men vi vill att det är en läkare som talar om den för oss, säger Robin Blomquist.