Fortfarande kris, tio år efter krisen
EKONOMI. Tio år har gått sedan den amerikanska banken Lehman Brothers föll. Om en sådan bank kunde falla, vilken stod i så fall på tur?
Bankens kollaps var visserligen varken början eller slutet för den globala finanskrisen, men har ändå blivit symbolisk. Under en period frös hela världens kreditmarknader som ett resultat av osäkerheten.
Mycket har hänt sedan dess. Som tidskriften The Economist skrev i sitt reportage om Lehman Brothers nyligen (6/9) blev inte resultatet det finansiella systemets kollaps. I stället följde en lågkonjunktur, som nu vänts till en stark högkonjunktur. Bankerna har i många fall blivit mindre risktagande, samtidigt som nya regleringar krävt större kapitalreserver, inte minst i Sverige.
ÄNDÅ ÄR DET svårt att släppa känslan av att något är väldigt fel. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har först nu höjt sin basränta till två procent. Riksbanken meddelade i juli att de behåller den historiska minusräntan, - 0,5 procent.
Svenska semesterfirare lär de senaste åren ha märkt vad detta inneburit för kronans växelkurs.
Trots tio års återhämtning är räntorna stadigt på nivåer som hade varit otänkbara för bara decennier sedan. Under de senaste åren har såväl Federal Reserve som riksbanken och den europeiska centralbanken ECB utöver att sätta låga räntor också köpt stora mängder statsobligationer, för att få ut mer pengar i ekonomin och få upp inflationen, som ändå inte riktigt tagit fart.
DETTA INNEBÄR ATT enorma summor pengar ”tryckts”, eller skapats, de senaste åren. Banken SEB uppskattade i vintras att 15 000 miljarder dollar pumpats in i de finansiella systemen sedan finanskrisen. Det motsvarar 20 procent av börsvärdet (SVD 30/12 -17).
Det andra svaret lyder fastigheter. Även om en dämpning skett den senaste tiden, bland annat på grund av kreditregleringar som amorteringskraven, har de åtminstone svenska bostadspriserna sedan finanskrisen i princip dubblerats.
Står vi alltså snart inför en ny finanskris? Sådana förutsägelser är vanskliga. ”Ekonomer har förutspått nio av de senaste fem lågkonjunkturerna”, som ett vanligt skämt lyder.
OM DEN EKONOMISKA historien lärt oss något är det dock att nytryckta pengar kommer att leda till övervärderingar och kreditförluster i någon del av ekonomin – oavsett om det sker genom hög inflation eller börskrascher. Mycket tyder på att banksektorn är mer robust nu än innan Lehman Brothers föll. Var finns den svaga länken den här gången?
Och hur rustad är den svenska ekonomin inför en verklig kris, och inte bara en lågkonjunktur, efter en mandatperiod av nästan obefintliga reformer på området?
Klart är i alla fall att världens ekonomier, den svenska inte undantagen, är långt ifrån något slags normalläge. Den rimliga frågan är kanske inte när nästa finanskris kommer – utan om den förra ens är över.