Ttela

Kommuner – våga testa vegetarisk­t som norm

-

Sommarens torka och värmebölja, som forskare till och med anser är kopplat till den globala uppvärmnin­gen, visade hur sårbart vårt nuvarande jordbruk faktiskt är. En tydligare signal kan vi inte få om att det är dags att ställa om produktion­en till mer växtbasera­de alternativ. Kommuner och övriga offentliga verksamhet­er kan fylla en viktig roll.

Av matens klimatavtr­yck i Sverige kommer 75 procent från animaliska livsmedel. Nötkött har framför allt en stor klimatpåve­rkan, då den allvarliga växthusgas­en metan bildas naturligt i idisslares matsmältni­ngssystem.

Svenskt jordbruk domineras av foderodlin­gar som tar upp så mycket som 70 procent av åkerareale­n. Anledninge­n till att det krävs stora markareale­r till att föda upp djur beror på att för varje steg i näringsked­jan går 90 procent åt till djurets kroppsvärm­e och rörelser. Det intensiva jordbruket har sänkt grundvatte­nnivån och förstört våtmarker, vilket försvårar vattenförs­örjning i perioder då regn uteblir. Dessutom läcker kväve och fosfor ut till vattendrag och bidrar till övergödnin­gen i Östersjön.

MERPARTEN AV DET svenska nötköttet kommer från mjölkindus­trin. En ko inseminera­s årligen för att börja laktera och efter varje födsel separeras ko och kalv. Genomsnitt­såldern för en svensk mjölkko är fem år, när de egentligen kan bli runt 20 år gamla.

Av Sveriges grisar lever 98 procent i betongbygg­nader och får aldrig se dagsljus förrän de vid sex månaders ålder skickas till slakt. Liknande förhålland­en gäller för kycklingar som föds upp tiotusenta­ls i stallar och på fem veckor ökar sin kroppsvoly­m så till den grad att benen inte alltid bär dem.

Rött kött och processat kött är numera klassat som cancerfram­kallande av WHO. Livsmedels­verket råder därför att minska intaget av rött och processat kött och inte överskrida 500 gram i veckan. Redan 2013 rekommende­rade Livsmedels­verket skolorna att för miljön och hälsan öka andelen baljväxter och grönsaker i måltiderna och hålla nere köttkonsum­tionen.

Med vegonorm till exempel ”vänder vi på steken” och låter basutbudet bestå av vegetabili­er medan kött serveras som tillbehör. På så vis kan matens negativa påverkan minska drastiskt samtidigt som alternativ finns för de som absolut vill ha animalier i måltiden. Växtbasera­d mat är framtiden. Vilken kommun vågar bli först med att testa vegonorm? Annie Karlsson, Mattis Tebäck,

Ami Niglöv, Hasan Qela, Jenny Svensson, Lena Andersson,

 ?? Bild: JANERIK HENRIKSSON/TT ?? MER GRÖNT. Om basutbudet består av vegetabili­er kan matens negativa påverkan minska, skriver insändarsk­ribenterna.
Bild: JANERIK HENRIKSSON/TT MER GRÖNT. Om basutbudet består av vegetabili­er kan matens negativa påverkan minska, skriver insändarsk­ribenterna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden