Cyklister utsatt grupp i trafiken
TRAFIK: ANTALET CYKELOLYCKOR I TROLLHÄTTAN HAR FÖRDUBBLATS
Antalet cykelolyckor inom TTELA:S fyra kommuner har ökat i jämförelse med hur det såg ut för tio år sedan. Förra året inträffade 78 olyckor, vilket kan jämföras med de 51 olyckor som skedde 2008.
Det är i Trollhättan som flest olyckor har inträffat; 26 stycken år 2008 och dubbelt så många, 52, förra året. Av dessa skedde 51 på kommunalt vägnät.
– De flesta olyckorna har inträffat på gång- och cykelbanor och 32 av de 51 olyckorna var singelolyckor, säger Elisabeth Linderoth, gatuoch parkchef i Trollhättans stad.
Statistiken från Transportstyrelsen baseras enbart på olyckor som har rapporterats in till polis och sjukvård. Majoriteten av de registrerade cykelolyckorna har lett till lindriga eller måttliga skador. Men cyklister är generellt den grupp som är hårdast drabbad av olyckor i trafiken, även när det handlar om allvarliga skador.
För att minska antalet skadade cyklister anser Trafikverket att hjälmanvändningen måste öka och att landets kommuner måste bli bättre på att anpassa infrastrukturen för cyklister.
I VÄNERSBORG OCH Trollhättan har kommunerna ett uttalat mål om att öka andelen cyklande. Men vad gör man för att underlätta trafiksituationen?
– Att en olycka inträffar behöver inte alltid bero på att en plats är trafikfarlig. Det kan också vara så att man är ouppmärksam, kanske grejar med mobilen och tappar balansen eller liknande. Men om vi får kännedom om att en viss plats är särskilt olycksdrabbad så tittar vi på hur det i så fall kan åtgärdas, säger Elisabeth Linderoth. Enligt lag måste en cykel alltid ha:
* ringklocka (det finns inga krav på hur den ska se ut eller låta)
* broms
* vid färd i mörker krävs belysning och reflexer, men inte om cykeln leds av gående.
2013 tog Trollhättans stad fram en ny cykelplan som bland annat innehåller åtgärder för hur cykelvägnätet ska bli säkrare och få fler att välja cykeln. Dels handlar det om att anpassa infrastrukturen, som att bygga nya cykelvägar, att hastighetssäkra passager över vägar och att säkra korsningspunkter där cyklister och bilister möts.
– Men också åtgärder som förbättrar sikt och trygghet, till exempel bättre belysning och röjd vegetation, säger utredningsingenjör Andreas Emanuelsson.
UNDER VINTERN DÅ snö och halka gör cykelfärden mer riskabel har Trollhättans stad satsat på sopsaltning i stället för grus.
– Grus kan lätt orsaka punktering och löst grus som ligger kvar på marken kan också vara en orsak till att cyklister kör omkull.
Att separera gång- och cykelbanor från körbanorna är något som kommunen också fokuserar på. För närvarande är fem olika cykelbaneprojekt på gång – längs Bergkullevägen, Lärketorpsvägen, Drottninggatan, Kardanvägen och Innovatumområdet.
I VÄNERSBORG MÅLADES delar av cykelbanan på Kungsgatan blå i våras för att uppmärksamma trafikanter på cykelpassagerna vid Kyrkogatan, Vallgatan och Östergatan.
– Där är det dålig sikt och vid Kyrkogatan har det skett olyckor. Det finns både fartgupp och skyltar men en del trafikanter håller för hög hastighet ändå, säger Marianne Blom, trafikingenjör i Vänersborgs kommun.
Framöver finns också planer på att göra Drottninggatan säkrare och bättre för cyklister.
– Där planeras en lösning lik den på Kungsgatan, med en rejäl cykelbana.
VÄGUNDERHÅLL ÄR EN sak men huruvida trafikanters beteenden har förändrats är det svårare att svara på, och det är ont om forskning på området.
– Men visst kan attityden spela roll. Som cyklist kan man många gånger uppfatta att man har företräde och är benägen att chansa lite mer. Användningen av mobiltelefoner är en annan faktor som kan påverka uppmärksamheten, säger Agneta Berlin, verksamhetsansvarig vid NTF Fyrbodal.
Hur kunskapen om trafikregler ser ut har betydelse och där kan det finnas stora skillnader. En studie från VTI visar att cyklisters kunskap om trafikregler är relativt god men att den starkaste förklaringen till regelbrott var att de medvetet struntar i dem. Forskarna konstaterar också att yngre personer har sämre kunskap om trafikregler och att det behövs en mer riktad information.
– I läroplanen står det att barn ska lära sig om trafik men det finns inga kunskapsmål. Det är mycket upp till varje lärare vad man får med i undervisningen. Trollhättan har satsat mycket på trafikinformation för barn i årskurs 2, 4 och 6. Men det ser olika ut i olika kommuner, säger Agneta Berlin.