Så är livet som pendlare
”Vi är en ganska öppen klass där det känns som att alla kan prata med alla, vi är som ett gott gäng allihopa”
ALVA HAGSTRÖM
Alva Hagström från Uddevalla och Jack Norlin från Nödinge började nyligen gymnasiet på Folkuniversitet i Trollhättan. Att välja att pendla långväga och stiga upp i ottan ser de inte som något som helst problem. – Det är helt klart värt det, vi trivs så bra på skolan, säger de båda eleverna.
Alva och Jack är 16 år och de går nu sin första termin på Folkuniversitets estetprogram med inriktning på film och skådespeleri.
I deras klass går 21 elever varav cirka hälften av dem pendlar från en annan stad.
– Jag kände inte en enda person i klassen när vi började. Det var lite pirrigt och nervöst, men det blev lätt att få nya vänner. Det är väldigt pratglatt och vänligt i klassen och så delar ju de flesta samma intresse – film och skådespeleri, säger Jack. Alva håller med: – Vi är en ganska öppen klass där det känns som att alla kan prata med alla, vi är som ett gott gäng allihopa.
OCH DÅ ÄR det kanske värt att stiga upp i ottan och oftast komma hem rätt sent på eftermiddagen.
Jack brukar stiga upp 05.20 på morgonen och har en timma och tjugo minuters resväg från Nödinge till Trollhättan.
– Det blir långa dagar, men det är okej. Jag kan väl tycka att det är jobbigt med alla byten till och från skolan, det är typ var tjugonde minut, men det får gå.
ALVAS RESTID TILL skolan är inte riktigt lika lång – från det att hon lämnar hemmet i Uddevalla till att ta sig till skolan tar det cirka en timma.
– Det går väldigt bra och smidigt, bussarna går hyfsat ofta så det är helt okej.
Trots att samma estetprogram finns i Alvas hemstad var det, efter ett väl genomtänkt beslut, studier i Trollhättan som gällde.
– Jag ville så gärna gå i en skola i en annan stad, jag ville träffa andra människor, det är kul att lära känna nytt folk i en helt annan stad. Dessutom fastnade jag för att det är lite engelska över skolan, vissa av lärarna undervisar på engelska och det kändes som en stor fördel, förklarar Alva.
HON ERKÄNNER ATT hennes kompisar hemmavid reagerade lite frågande när Alva valde att studera i Trollhättan.
– Många blev lite fundersamma, varför inte här hemma när samma linje finns här? Men de flesta tyckte inte att det var så jättekonstigt. Jag förklarade och de förstod.
För Jacks del var valet att studera i Trollhättan ganska självklart.
– Vi har ingen gymnasieskola i Nödinge och valet stod mellan att plugga i Göteborg, som egentligen hade varit närmast, eller Trollhättan. Jag fick höra av min partner, som går här på skolan att det var en bra och trevlig skola med bra lärare och så. Dessutom tycker jag att Trollhättan är en mysig stad.
BÅDE ALVA OCH Jack nämner även att en stor fördel med skolan är att den är relativt liten med cirka 300 elever.
– Det är skönt när man känner igen alla, det känns på något sett som en trygghet, säger de båda pendlarna.