Matsvinnet ska halveras på tolv år
Matsvinnet i Sverige påverkar miljön – bara från hushållen motsvarar koldioxidutsläppen genomsnittlig körning av 360 000 bilar. Om tolv år ska svinnet vara hälften så stort. Det är ett tufft men inte omöjligt mål, menar Livsmedelsverkets rådgivare Ingela Dahlin. Fem sekunder vid kylen är en god hjälp, tipsar hon.
– Matsvinn är ett enormt problem. En tredjedel av all mat som produceras globalt går förlorad. Det ger miljöavtryck, klimatet belastas och bekämpningsmedel sprids helt i onödan. Om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största land sett till koldioxidutsläpp efter Kina och USA. Om matsvinn inte fanns i den globala livsmedelsförsörjningen skulle ytterligare tre miljarder människor kunna förses med mat, säger Ingela Dahlin.
Hon menar att det inte går att peka ut någon grupp eller del i kedjan som särskilt ansvarig. Det genereras mycket svinn i alla led, alltså lantbruket, industrin, handeln, butikerna och hushållen.
PROBLEM MÅSTE GÖRAS något åt, det globala målet enligt Agenda 2030 är att halvera matsvinnet i butiker och hushåll till år 2030. Även de tidigare leden i kedjan ska minska svinn och förluster men här finns inga kvantifierade mål. För att bryta ner arbetet till nationell nivå enades i juni i år tre svenska myndigheter, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, om en handlingsplan.
Planen innehåller 42 konkreta åtgärder inom fyra avgörande områden: ta fram ett nationellt mål, organisera och effektivisera samarbetet mellan kedjans alla led till exempel vad gäller att hålla kylvaror kalla hela vägen, ändra konsumenternas beteende samt öka kunskap, forskning och innovation.
Det handlar till exempel om att ändra affärsmodeller.
– Brödfirmorna tar tillbaka det osålda brödet. Därmed finns inget incitament för butikerna att få det sålt, det kanske går att hitta en ny affärsmodell. Eller priskampanjerna, där man får köpa tre för två, ger mycket svinn. Det är ett viktigt verktyg för butikerna men det kanske går att hitta något nytt.
Matsvinnet ska halveras på tolv år. Är det realistiskt?
– Det är ett tufft mål, men det är inte uteslutet att det går. Det kräver att alla börjar jobba nu. Vi kan inte luta oss tillbaka och tänka att det och det har vi redan gjort. Flera måste göra flera åtgärder. Så fort någon hanterar mat finns det risk för matsvinn.
Vad kan då den enskilde konsumenten göra?
– Vi har dels bäst-före-datum som man inte ska vara rädd för. Om maten verkar okej kan man äta den. Om den är skämd lär du märka det. Tydligaste exemplet är mjölk. Kasta inte mjölk efter bäst-föredatum, den blir inte farlig. Det samma gäller ägg. – Kasta inte ägg bara för att bästföre-datum har gått ut. Man skulle kunna märka med mycket senare datum, märkningen är gjord utifrån förvaring i rumstemperatur så i kylskåp håller de mycket längre. Dessutom är svenska ägg väldigt bra. Vi har inte salmonella i ägg här.
– Däremot ska man vara observant på sista-förbrukningsdag. Det är en skarpare märkning, den maten ska du inte äta efter det datumet, säger Ingela Dahlin. VIKTIGT ÄR OCKSÅ att inte ha varmare än 4-5 grader i kylskåpet. Ingela Dahlin uppmanar vidare att ha koll på vad som finns i kylen.
– Tänk om vi kunde orka ta femsekunderstitten med svinnglasögonen på, se efter vad som finns och sedan bara handla det som behövs. Vi är så bekväma i dag eftersom vi har råd att kasta mat.
Tänk också i nya banor, råder hon.
– Odla din förmåga att laga kul mat på det som är överblivet i kylskåpet. Titta in och se vad som finns och använd det. Många kockar jobbar med det nu och det kan vi ta till oss. På torsdag kan vi göra plockmat på en buffé. Vi ska inte ha så fyrkantigt tänk kring vad som är en väl sammansatt måltid.