Mat- och klimatpolitik behövs för att bekämpa världshungern
Den 16 oktober uppmärksammar FN Världslivsmedelsdagen. Hungern har ökat sedan 2014 och läget är oerhört allvarligt. Vi går mot en klimat- och hungerkatastrof om världen inte vidtar mycket kraftiga och snabba klimatåtgärder enligt FN:S klimatpanels nya rapport. Nu måste politikerna i kommunerna och riksdagen agera genom en mat – och klimatpolitik som kraftigt minskar växthusgasutsläppen.
I måndags publicerade FN:S klimatpanel IPCC rapporten ”Global Warming of 1.5 °C” som bygger på 6000 artiklar från forskare över hela världen. Jordens medeltemperaturhöjning måste stoppas in innan det är för sent. Hundratals miljoner människor kan komma att drabbas av torka, extremväder och fattigdom.
Hungern i världen ökar för tredje året i rad. Det visar FN:S rapport ”The State of Food Security and Nutrition in the World 2018”. Det absoluta antalet undernärda människor har ökat till nästan 821 miljoner år 2017, från cirka 804 miljoner år 2016. FN:S vision är att utrota hungern till 2030.
Tyvärr vill inte svensk köttindustri ställa om till proteinrika växtbaserade produkter. När Köttrådet träffades tidigare i höst var fokuset att skapa en ökad efterfråga på svenskt kött genom att marknadsföra det som klimatsmart. Men att grönmåla svenskt kött löser inte några klimatproblem.
Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” är utsläppen som orsakas av varje svensk matkonsumtion omkring 1,8 ton växthusgaser per år och 75 procent av de utsläppen kommer från kött- och mejerikonsumtion. Om Sverige ska kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen per person från maten till globalt hållbara 0,3 ton år 2050 krävs att animalier också koldioxidbeskattas.
Rapporten ”Åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion”, från Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling, uppmanar regeringen att prioritera en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktion av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan.
FN:S nya klimat- och livsmedelsrapporter visar att situationen för världens fattigaste människor är akut. Kommunpolitikerna kan bekämpa klimatoch hungerkrisen genom att i den offentliga matupphandlingen prioritera billiga och klimatsmarta baljväxter i stället för dyra och klimatskadliga animalier. Regeringen bör sänka momsen på vegetabilier och utvidga koldioxidskatten så att den även innefattar köttoch mjölkprodukter.