Inga politiker i lokalen, tack
DEMOKRATI. Inför nästa val borde alla kommuner hindra politiker från att arbeta i vallokal. Det handlar inte om misstroende utan om hur fel det faktiskt kan uppfattas.
Över en månad har gått sedan valet och med detta i bakhuvudet måste kommunerna utvärdera. En principiellt viktig fråga är var gränsen mellan politiker och den faktiska valapparaten ska gå.
För det kan spontant antas ha varit ett självklart faktum att lokala politiker inte fick figurera och agera inne i själva vallokalerna. Någon sådan generell reglering finns däremot inte. Framför allt gäller frågan Lilla Edet, som i år hade mest öppen inställning av alla våra fyra kommuner.
Kommuner bestämmer själva om kandidater i ett val ska tillåtas att också sitta och motta röster eller inte. Vänersborg och Trollhättan hade föredömligt nog beslutat att rena listkandidater i aktuella valen inte fick bli aktuella som röstmottagare. Mellerud gick samma väg och poängterade på sitt valnämndsmöte i vintras dessutom vikten av utbildning och administrativ kompetens.
I Lilla Edet resonerade man annorlunda. ”Vallagskommittén fann inte skäl att överväga några formella regler av jävskaraktär men tyckte att en befogad gräns är att en person som kandiderar på lista inte ska fungera som röstmottagare. Detta formaliserades inte och ledde således inte till något förbud.”
Så löd orden i nämndhandlingarnas sammanfattning och beslutet löd så: ”Valnämnden beslutar att personer som kandiderar på lista får fungera som röstmottagare i valet 2018.”
LILLA EDET VAR visserligen vid årets val inte ensamma i landet. Häromveckan rapporterade Dagens Samhälle om hur trenden just går mot att uttalat säga nej genom tydliga beslut.
”Men långt ifrån alla har gjort det”, berättade SKL:S handläggare Björn Kullander (Dagens Samhälle, 20/9). DET ÄR SVÅRT att se denna kommunhållning som försvarbar. En aspekt kan vara att partierna så att säga suger upp administrativt bevandrade och aktiva medborgare. Kullander nämner också detta som en tänkbar förklaring och det kan av naturliga skäl bli aktuellt i just mindre kommuner.
Men det räcker inte som skäl: Som framgår vid en jämförelse av TTELA:S fyra bevakningskommuner sade befolkningsmässigt mindre Mellerud å sin sida stopp.
ÄR DET DÅ farligt om engagerade medborgare tillfälligt gör demokratin en extratjänst? Det är det. För även om det inte handlar om misstankar kring konkret maktmissbruk är principen viktig.
Armlängds avstånd måste finnas, och upplevas finnas, mellan politiken och förutsättningarna för den. Lokalt är ofta politiker dessutom igenkända ansikten. Bara risken att en väljare blir obekväm i båset gör ett uttryckligt stopp, även om chansen ändå knappt skulle utnyttjas, demokratiskt viktigt.