Behovet av klottersanering kontrolleras varje vecka
En vattenpöl som inte försvinner förbryllar en läsare. Klotter i centrum väcker frågor hos en annan. Och vem räknas egentligen som fattigpensionär? Det har reporterjouren svar på den här veckan.
Att mötas av klotter på byggnader och allmänna utrymmen ger inte något trevligt intryck, tycker signaturen ”Klotterfri stad”. Han undrar om det finns någon klotterpolicy i Vänersborgs kommun.
Vänersborgs kommun har avtal med en entreprenör som har i uppdrag att kontrollera behovet av och utföra klottersanering på kommunens mark.
– Mellan mars och oktober gör de ronder en gång i veckan på olika platser som vi vet riskerar att utsättas för klotter. Det kan vara gångtunnlar eller broar till exempel, säger Gunnar Lundberg, tillförordnad gatuchef.
EVENTUELLA ÅTGÄRDER SKA sedan utföras när det är möjligt. Vintertid kan vädret ställa till bekymmer och därför kan sanering dröja, enligt Gunnar Lundberg.
– Är det väldigt kallt ute kan det vara svårare med vätskor och medel i kombination med risk för halka och så vidare. Då kan man behöva måla över eller täcka över klottret under tiden, för att sedan ta bort det till våren.
NÄR DET GÄLLER kommunala fastigheter, till exempel skolor, görs inte samma regelbundna ronder. Då är det i stället fastighetsenheten som genom ett felanmälningssystem rapporterar till saneringsfirman. Klotter på privata fastigheter är det fastighetsägaren som ansvarar för att ta bort. Finns det någon tidsgräns för hur länge klottret får sitta kvar? – Om det är klotter eller märken som är rasistiska ska detta tas bort omgående, så fort det har rapporterats.
Från och med den 1 november har kommunen ingått avtal med en ny entreprenör för klottersanering. Företaget heter Ocab Trestad AB.