Ttela

Statskasso­r

- OLA WESTERBERG/TT

skatteplan­ering handlar det alltså inte om att minimera sin skatt, utan att plundra statskassa­n.

– Det är skattebeta­larna i respektive land som står för notan, berättar vår insider.

MEN DET BEHÖVS också pengar – riktigt mycket pengar – för att göra affärerna. Och de finns hos bankerna. I cum-ex-filerna är exemplen många på affärer där stora banker står för finansieri­ngen, mot att få en del av kakan. Som i fallet SEB.

– Enbart en transaktio­n kan bestå av aktier värda mer än 1 miljard euro eller så, och de pengarna måste garanteras av banker för att affären ska kunna äga rum, säger skatterätt­sprofessor Christoph Spengel, som forskat om fenomenet.

Flera tiotals banker kan nämnas, några är bland världens största: JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Merrill Lynch, Société Générale, Commerzban­k, Macquarie, Hypoverein­sbank (HVB), Credit Suisse, med flera.

Många banker visste vad de medverkade till, säger Spengel, som sett stora delar av cum-ex-filerna.

– De var medvetna. Det handlade om miljardbel­opp som man investerad­e under en väldigt kort period och man måste vara expert för att utforma en sådan affär.

Enbart i Tyskland utreder myndighete­rna bedrägerie­r för över 50 miljarder kronor. Men Spengel har i sin forskning som lägst beräknat värdet till över 70 miljarder kronor åren 2005–2011, innan kryphålet täpptes till 2012.

Ingen vet exakt hur mycket pengar som försvunnit ur Europas statskasso­r. Men källor säger att varianter av spekulatio­nen fortsätter i fler länder än i dag.

Inga bankanstäl­lda har ännu dömts för sina handlingar men hundratals rapportera­s misstänkta enbart i den tyska utredninge­n.

Flera av huvudmänne­n, som vår insider, har erkänt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden