Politiska krafttag mot segregationen
NYHETER: Politikerna i Trollhättan är eniga – segregationen i kommunens skolor måste brytas. Nu ska ”alla tänkbara åtgärder” utredas och uppdraget har högsta prioritet.
Trollhättans politiker är nu överens – nya åtgärder mot segregationen i stadens skolor måste utredas och uppdraget har högsta prioritet. – Skolfrågan är för viktig för att bara göra partipolitik av, säger Fahimeh Nordborg (V).
Som TTELA tidigare berättat har Kronans nior näst lägst gymnasiebehörighet i landet, bara var tredje elev uppfyller kraven för gymnasiestudier. Framför allt är det bristande kunskaper i svenska som sätter stopp för skolans högstadieelever, där majoriteten har utländsk bakgrund. Men dåliga resultat är inte bara ett problem för Kronans elever. Från redan höga nivåer ska effekterna av segregationen i flera av Trollhättans skolor ha ökat ytterligare de senaste åren, och ökningen sker i allt snabbare takt.
Därför har en enig utbildningsnämnd nu beslutat att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda ”alla tänkbara åtgärder” för att vända trenden. Med utgångs- punkt i aktuell forskning som visar sambandet mellan graden av segregation i en skola och elevernas måluppfyllelse.
– Vi måste våga vara öppna för att göra förändringar på en strukturell nivå, och hitta lösningar utan politiska stridigheter, poängterar Fahimeh Nordborg (V), 1:e vice ordförande i utbildningsnämnden.
Flera andra kommuner har lagt ner högstadieskolor i invandrartäta stadsdelar, för att underlätta språk- och kunskapsinlärning och för att minska segregation. På en del håll har flera skolor ersatts med en ny central skola eller så har invandrarelever spritts ut till redan etablerade skolor. Och i Trollhättan har alliansen tidigare förslagit gratis busskort till elever som byter skola och att ingen skola ska ha mer än 50 procent invandrarelever. Om de förslagen kan komma att vinna mark vill politikerna inte spekulera om i nuläget.
– Ska det här fungera måste vi lägga partipolitiken åt sidan. Nu ska det utredas brett vilka möjligheter som finns. Jag hoppas att arbetet genererar förslag på konkreta åtgärder. För den utveckling vi ser kan inte fortsätta. Ungdomar som inte kommer in på gymnasiet, kommer ju heller inte ut i arbetslivet, menar Remiqiusz Bielinski (M), 2:e vice ordförande i nämnden.
Samtidigt som Trollhättepolitikerna tar krafttag landar Unicef med en larmrapport som även den visar att skolsegregationen i Sverige ökar. I rapporten framgår att nästan var femte 15-åring i landet bedöms sakna de läskunskaper som behövs för att kunna delta i samhällslivet. De senaste årens migration har haft inverkan på resultatet, men är inte hela förklaringen, enligt Unicef. Skillnader mellan olika skolor och föräldrars yrken är andra faktorer som spelar in.
Utredningsarbetet i Trollhättan ska pågå fram till sommaren 2019.