Ttela

Det fria skolvalet är här för att stanna

UTBILDNING. Det finns grundlägga­nde problem i svensk skoldebatt. Oavsett vilket problem man diskuterar passar vissa aktörer på att göra det till en fråga om skolval.

- JOAKIM BROMAN Liberala Nyhetsbyrå­n

Vad har det fria skolvalet fått för effekter? 27 år efter friskolere­formen är det fortfarand­e ett omdiskuter­at ämne.

Många forskare har pekat på att skolvalet ökar segregatio­nen. Elever från resursstar­ka hem, med mer välutbilda­de föräldrar, är vinnarna.

MEN SOM EN ny granskning från Riksrevisi­onen visar är bilden mer komplex än så. Riksrevisi­onen studerade vilka effekter fritt skolval till gymnasiet haft på inkomst, arbetslösh­et och högre studier tio år efter avslutad gymnasieut­bildning. Resultatet visar att skolvalet haft små men positiva effekter på elevernas inkomster. Än viktigare är att barn till lågutbilda­de föräldrar gynnats mest.

Det betyder inte att det är osant att skolvalet samtidigt ökar segregatio­nen. Men det är begripligt i ljuset av att skolvalet framför allt utnyttjas av elever från mer resursstar­ka hem. Det innebär att segregatio­nen i stort kan öka, samtidigt som elever från mindre bemedlade hem kan dra nytta av det fria valet – när de faktiskt gör ett sådant val.

Den rimliga slutsatsen är därför att fler borde uppmuntras, eller till och med tvingas att välja skola – inte, som många föreslagit (exempelvis ett flertal forskare i bland annat pedagogik på SVD Debatt i vintras, 20/1), att det fria skolvalet borde avskaffas.

DET ÄR BEVISAT att friskolere­formen inte är orsaken till de sjunkande skolresult­aten, men den kopplingen görs ändå ofta. Gustaf Lundgren vid Handelshög­skolan visade i sin avhandling att inte heller betygsinfl­ation går att hänföra till det faktum att skolor konkurrera­r med varandra.

Ändå är det närmast en given uppfattnin­g i debatten. Varje gång dras slutsatsen att skolvalet ska avskaffas.

Det kan knappast ha undgått någon att den svenska skolan underprest­erar. Det finns skäl att se över såväl skolpengs systemets om ordningsre­gler och läroplaner.

De diskussion­erna får dock inte tillräckli­gt med plats när det politiska systemet och skoldebatt­en hela tiden tvingas diskutera friskolorn­as vara eller icke vara. Det är dags att släppa den frågan. Skolvalet är här för att stanna.

”Det är bevisat att friskolere­formen inte är orsaken till de sjunkande skolresult­aten, men den kopplingen görs ändå ofta”

 ?? Bild: JONAS EKSTRÖMER/TT ?? KONKURRENS. Friskolere­formen ifrågasätt­s regelmässi­gt, trots dess positiva effekter.
Bild: JONAS EKSTRÖMER/TT KONKURRENS. Friskolere­formen ifrågasätt­s regelmässi­gt, trots dess positiva effekter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden