Växande andel ekologisk mark
JORDBRUK: En femtedel av jordbruksmarken i Mellerud och Vänersborg brukas ekologiskt. I del två av TTELA:S granskning av lantbruket tar vi upp frågan om ekologiskt och konventionellt jordbruk.
Av all landyta i Mellerud och Vänersborg består 34 procent av jordbruksmark, 23 procent av den är ekologisk odlad, det vill säga en femtedel.
Men de båda kommunerna skiljer sig åt. I Mellerud har den ekologiska jordbruksmarken minskat med 2,6 procent de senaste sex åren medan det i Vänersborg har skett en ökning med 65 procent.
– Det kan ha med bördigheten i jorden att göra. Vänersborg har en blandad åkermark med bra bördighet som kanske lämpar sig bättre för ekologiskt och som ger stor lönsamhet, säger Kristina Jacobsson, ordförande för LRF i Vänersborg.
Anders Andersson, ordförande för LRF i Mellerud, är inne på samma linje.
– Det är en lättare jord på den södra delen av Dalboslätten än på den norra delen. I Mellerud lämpar sig marken för visst spannmål och grisproduktion, i Vänersborg har man gräs och stora gårdar med kor. Det är helt enkelt enklare att köra eko och få lönsamhet i de södra delarna, säger han.
Holger Kirchmann är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och har tillsammans med två kollegor forskat om det ekologiska jordbruket och menar att det i vissa fall inte behöver vara bättre än det konventionella.
– Det konventionella jordbruket i Sverige är bra och miljövänligt. Det kan till och med vara bättre än ett ekojordbruk utanför Sverige, säger han och fortsätter.
– Alla länder har regler kring ekojordbruk, vilka bekämpningsmedel och gödsel som får användas. Det kan vara så att en ekologisk vara från utlandet har odlats upp med ett bekämpningsmedel eller gödsel som är reglerat och förbjudet i det svenska konventionella jordbruket. Ekologiskt i utlandet är inte samma sak som ekologiskt i Sverige, säger han.
Att det svenska ekologiska jordbruket skulle vara bättre för miljön tillbakavisar han också.
– När politikerna säger att vi ska bli mer självförsörjande och samtidigt säger att vi ska öka andelen ekologiska livsmedel går det inte ihop. Ekologisk produktion ger mindre skörd än konventionell. Ökar vi det ekologiska måste vi importera mer för att maten ska räcka.
Maria Wivstad är agronom och enhetschef för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon menar att både det konventionella jordbruket och det ekologiska har sina för- och nackdelar och att båda behöver utvecklas.
– Jag håller med om att vi måste utveckla den ekologiska odlingen så vi kan uppnå större skördar. Det finns vissa livsmedelsgrödor där den ekologiska odlingen inte har löst problemen med vissa skadegörare. Det är inte hållbart och det måste vi fortsätta utveckla och forska på.
– Men ingen kan påstå att de bekämpningsmedel som används i det konventionella är bra för den biologiska mångfalden. Om vi ska se till pollinatörer som bin så gynnas de av ekologiskt jordbruk.
Står man i valet och kvalet att köpa svenska konventionella tomater eller utländska ekologiska tomater är det konsumentens prioritering som styr.
– I Sverige används nästan inga kemikalier alls vid tomatodling, inte i eko och inte i konventionell, så sett till negativa effekter av bekämpningsmedel är det små skillnader. Väljer man ekotomaten från Spanien är det kanske mer att man vill gynna ekoutvecklingen i Spanien, säger hon.
Anders Andersson från LRF i Mellerud menar att det inte går att jämföra eko och konventionellt.
– Per kilo producerad vara är det konventionella bättre eftersom skörden blir större. Per brukad hektar mark är ekologiskt snällare eftersom du inte kör gödsel eller växtskydd. Eko eller konventionellt – det beror helt på vilka glasögon du ser med.