Kvalité ledord på Ekholmen
Kjell och Irene Eriksson på Ekholmens Säteri, utanför Dals-rostock, har aldrig ångrat omställningen till ekologiskt lantbruk. – Vi ville producera livsmedel med kvalité istället för volym, säger Kjell Eriksson.
Regnet hänger i luften och det är kallt den här förmiddagen. Mattias Jakobsson kör för Uddevalla mjölktransport och fyller lastbilen med 11 000 liter mjölk, som hämtas varannan dag.
– Det är väldigt mycket, Ekholmen är den tredje största gården vi hämtar mjölk hos. Den minsta gården lämnar bara 200 liter, berättar Mattias Jakobsson.
Kjell Eriksson kommer ut från köket där han och personalen har fikat, nu är det dags att återgå till sysslorna. Det är mycket som ska skötas på en gård med 230 kor och ännu fler ungdjur.
– Tjurarna säljs när de är tre månader och kvigorna behåller vi, de som inte blir mjölkkor slaktas och köttet säljs i vår gårdsbutik, där caféet står för den stora omsättningen sommartid.
Kött och mjölk är helt ekologiskt och säljs under varumärket Krav. Det var 2001 som Kjell och hans hustru Irene började ställa om till ekologiskt lantbruk, först i tur var växtodlingen och fem år senare blev mjölkproduktionen ekologisk.
HAN BERÄTTAR ATT orsakerna till omställningen var flera. Bland annat var förutsättningarna inte tillräckligt gynnsamma för produktion av högproteinvete och dessutom ligger gården i anslutning till ett vattenskyddsområde.
– Sedan var det inte så trevligt att använda kemiska besprutningsmedel för egen del. Vi hade skyddskläder men det var mer känslan av att det var fel. Till slut undrade vi vad vi höll på med. Vi ville produ-
”Till slut undrade vi vad vi höll på med”
KJELL ERIKSSON ekobonde
cera något med kvalité istället för volym. Vi har lägre skördar än ett traditionellt jordbruk men får bättre betalt så i det stora hela blir det ingen större skillnad.
För att få sälja ekologisk mjölk måste djurfodret vara ekologiskt och Kjell berättar att det blir mycket grovfoder, eller ensilage som det också kallas.
– Det är det mest naturliga för kor och vi måste ha minst 50 procent grovfoder när de nyligen kalvat.
NACKDELARNA MED EKOLOGISK odling är enligt Kjell Eriksson att man måste bearbeta jorden mekaniskt för att hålla ogräset i schack.
– Det tar längre tid och dessutom går det åt mer diesel. Vi har satsat på bra redskap med gps som styr radhackningen med hög precision.
En annan skillnad mot konventionellt jordbruk är de längre karenstiderna när korna har fått antibiotika mot sjukdomar.
– Tiden från när penicillinbehandlingen avslutats tills vi får leverera mjölk är längre, tolv istället för sex dagar, så det innebär större inkomstbortfall. Annars är inte skillnaderna så stora, skötseln av djuren är densamma.
Kjell och Irene har aldrig ångrat omställningen till ekologiskt, som innebär ett liv närmare naturen och vad den kan leverera.
– Det har varit en häftig utmaning där vi tvingats tänka annorlunda och använda annan teknik. Det har också varit lönsamt, även om priserna kan variera mycket.
I DET STORA ungdjursstallet står långa rader av djur och även sinkor, kor som för tillfället inte mjölkar. Stallet byggdes 2006 för att klara övergången till ekologiskt, där större ytor är ett krav.
– Vi får inte ha ungdjur i boxar utan de måste ha riktiga liggytor som kräver större yta.
I ladugården går korna i lösdrift, de har en elektronisk öronmärkning som styr behoven. För ett och ett halvt år sedan investerades 10 miljoner kronor i en utbyggnad med tre mjölkrobotar.
– Mycket jobb handlar om att hålla igång tekniken och övervaka att allt går rätt till, säger Kjell Eriksson, samtidigt som en ko går in i en robot för att bli mjölkad.
Snart är mjölken på väg ut till Mattias Jakobssons mjölkbil för ännu en transport ut till oss konsumenter.