Hur tar vi vara på den nya vårdtekniken?
Att sjukvården står inför enorma förändringar som resultat av den tekniska utvecklingen, och att möjligheterna till bättre hälsa blir allt större, det står klart. Men det är betydligt svårare att säga vilka effekterna är.
En artificiell intelligens ställer din diagnos. Mikroskopiska robotar i blodomloppet identifierar förstadier till cancer och varnar för hjärtinfarkt. En ”gensax” förändrar den gen som orsakat en sjukdom. Rapporten ”Sjukvård –
från brist till överflöd” från Warp Institute går igenom några av de medicintekniska innovationer som just nu håller på att utvecklas. Vissa ligger förstås längre fram i tiden än andra. Redan i dag används artificiella intelligenser för att bistå läkare, medan genterapi förmodligen är tio år bort.
Ja, att sjukvården står inför enorma förändringar som resultat av den tekniska utvecklingen, och att möjligheterna till bättre hälsa blir allt större, det står klart. Men det är betydligt svårare att säga vilka effekter denna tekniska utveckling har på sjukvården som system, och hur den styrs. Nya metoder kan
ersätta invasiva och ibland livslånga behandlingar. Europeiska läkemedelsrådet lyfter i kampanjen ”Framtidsbranschen” bland annat fram den så kallade Car-t-metoden, som ersätter långa och biverkningstunga cellgifts- behandlingar med engångsbehandlingar.
Förutom minskat lidande innebär det en stor besparing för det offentliga.
Innovationer inom labbteknik och sensorer gör att exempelvis blodanalyser blir betydligt billigare, och i många fall kan göras på distans. Det innebär att åtminstone delar av vården kan ges i princip var patienten än befinner sig.
Warp Institute-rapporten förutspår att tid med läkare kommer att gå från att vara en bristvara till att finnas i överflöd. Andra innovationer går
i motsatt riktning. Avancerade maskiner, tester och tekniker kräver dyra investeringar som inte blir möjliga att göra överallt.
Det kan komma att snabba på den centralisering som redan i dag pågår, och göra att särskilt den specialiserade vården begränsas till färre platser. Det är ett tveeggat svärd. Samtidigt som centralisering ger både stordriftsfördelar och erfaren och specialiserad personal innebär den ofta att förutsättningarna för akutvården urholkas.
Det är bland annat det som lett till ett antal uppmärksammade sjukhusstrider runt om i landet, exempelvis vid Sollefteå sjukhus.
Det är inte heller säkert att pengar kan sparas även om vården blir mer effektiv av mer avancerad teknik. Erfarenheten ger vid handen att ny teknik adderar till vad det offentliga förväntas tillhandahålla, utan att något försvinner bort i den andra änden.
Risken finns också att mer hälsodata ihop med ökad kunskap om sjukdomars tidiga stadier kan leda till behandlingar som inte hade behövts, vilket kan vara kostnadsdrivande.
På det stora hela är den tekniska utvecklingen förstås extremt positiv. Den kommer att göra oss friskare, eliminera vissa sjukdomar och göra andra lättare att genomleva eller bli botad från.
Frågan är bara om och hur sjukvårdssystemet måste förändras för att föra in den nya tekniken, och för att hålla styr på pengarna när förväntningarna på vården fortsätter att öka.