Sjukvården – både politiker och väljares främsta fråga
Budgeten för kommande år är satt och det innebär bland annat sparkrav på akutsjukhusen i regionen. Samtliga partier ser sjukvården som en viktig fråga, men huruvida det är pengar som behövs för att lösa sjukvårdens problem, där skiljer de sig åt.
40 procent av regionens invånare anser att sjukvården är den viktigaste frågan enligt en undersökning av Som-institutet 2017. I den budget som nu gått igenom finns krav på att sjukhusen måste se över sina verksamheter när de alla fått besparingskrav.
– Det är budgetbeting, inte sparbeting, konstaterade Johnny Magnusson (M) på fullmäktiges budgetmöte, och har hänvisat till att regionen inte har fått mer vård trots att mer pengar skjutits till de senaste åren.
Socialdemokraterna hoppas att förutsättningarna för sjukhusens budgetkrav förändras.
– Det finns inget som försvarar att ha så långa väntetider som vi har och det underskott som vi ser idag beror på den politik som förts de senaste åren. Minoritetens budget är beklaglig men jag hoppas att de ändrar sig, säger Helene Eliasson (S).
Johnny Magnusson konstaterar att budgeten är klar.
– Budgeten har gått igenom fullmäktige så den ligger självklart. Men det är ständigt pågående diskussioner i nämnder och styrelser, det finns inget vi pratar om så mycket som sjukvården. Att det kan komma tilläggsbeslut är väl inte helt osannolikt.
V, S och SD ville alla att sjukhusen skulle slippa sparbetingen. Vänsterpartiet ville höja skatten för att kunna skjuta till mer pengar till vården.
– De stora besparingskraven på Näl med 220 miljoner kronor är historiskt, vi kommer att lyfta de konsekvenser som det kommer att leda till för patienter och de som arbetar. Besparingskraven är en jättestor fråga. Men även att minska väntetider och förbättra arbetsmiljön för att behålla personalen, säger Eva Olofsson (V).
Sverigedemokraterna skar bland annat ner kulturnämndens budget för att skjuta till mer pengar till vården.
– Vi kan inte spara oss ur problemen utan det måste skjutas till mer pengar. Att öka lönerna för personalen är en sak för att behålla dem. Vi vill också att undersköterskorna ska med i arbetet med att öka lönerna. Alla partier har olika lösningar av problemen. Vi är beredda på att göra eftergifter för att få upp lönesättningarna till exempel, säger Heikki Klaavuniemi (SD).
Grönblå Samverkans sjukvårdspolitik grundar sig i att vården ska flytta från sjukhusen till primärvården.
– Det är den omplaneringen vi arbetar med, att ge en närmare vård. Men även att införa det nya vårdinformationssystemet är inte gjort med en handvändning. Och att öka produktiviteten inom vården, det är våra utmaningar.