Forskaren: Kan kopplas till graviditet
Spontan kranskärlsdissektion, mer känt som SCAD, är ett ovanligt tillstånd som kan leda till en eller flera hjärtinfarkter – och i värsta fall döden. SCAD drabbar främst yngre kvinnor utan någon tidigare sjukdomshistorik. Men det finns väldigt lite forskning på området.
De som drabbas upplever ofta en akut smärta i bröstet. Men smärtorna behöver inte komma vid en ansträngning, som de ofta gör vid en vanlig hjärtinfarkt.
– De flesta som drabbas är kvinnor yngre än 50 år, svårigheten är att det inte finns någon uppenbar orsak till varför man drabbas, säger Nina Johnston, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av få som forskar på SCAD i Sverige.
Ett av rönen som forskningen hittills lyckats få fram är att diagnosen har någon form av koppling till graviditet. Själva infarkten blir ofta allvarligare i samband med att kvinnan väntar barn.
– Man tror att det finns en viss koppling till högre halt av östrogen. Ungefär tio procent drabbas i samband med en graviditet, ofta efter en förlossning och sedan upp till ett år kan man drabbas av det. Men den stora gruppen vet man fortfarande inte varför de drabbas.
En av farorna för patienterna är att de riskerar att få en felaktig diagnos eftersom de ofta framstår som friska. Det är inte alltid som symptomen syns vid ett EKG och i värsta fall inte ens vid ett blodprov.
– En ung kvinna med bröstsmärta utan riskfaktorer, då är inte det här den vanligaste diagnosen att sätta. Det gäller att man som läkare är uppmärksammad på att spontan kranskärlsdissektion kan vara den bakomliggande faktorn och att diagnosen ska finnas med som en arbetshypotes. Det är viktigt att ta det på allvar och lyssna på patienten, säger Nina Johnston.
De studier som finns visar också att det finns en viss risk för att fler hjärtinfarkter kan följa efter den första. Till exempel avråds kvinnor som drabbats av SCAD i samband med en graviditet från att bli gravida igen.
– Problemet för patienter är att vi vet så lite, vilket gör att man blir orolig som patient. Det är en tuff resa för de här patienterna. Inte minst psykiskt är det belastande att få den här diagnosen, säger Nina Johnston.
Den mesta forskningen kring sjukdomen bedrivs i USA och Kanada. Men sedan några år tillbaka driver universitetssjukhusen i Linköping och Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala ett forskningsprojekt tillsammans kring SCAD. Och Nina Johnston ser positivt på framtiden.
– Det ska bildas ett internationellt register som ger ett större patientunderlag. Det är på tiden att det uppmärksammas, säger hon.