Kraftmätning om Brasiliens ekonomiska politik väntar
Regeringen under Brasiliens nye president Jair Bolsonaro lovar en omvälvning av landets ekonomiska modell, med omfattande privatiseringar och åtstramningar. Men frågan är hur lösa tyglar nationalistledaren kommer att ge sin ultraliberala finansminister.
– Det blir en kraftmätning, säger Andrés Rivarola Puntigliano, docent och Latinamerikaexpert vid Stockholms universitet.
Brasilien ska frälsas från korruption och brottslighet. Så löd huvudbudskapet från ex-militären Jair Bolsonaro under den kampanj som på kort tid förde honom från de politiska marginalerna till en storseger i presidentvalet i oktober.
Bolsonaro har väckt rubriker genom sin vurm för den militärdiktatur som styrde mellan 1964 och 1985, och kränkande uttalanden om kvinnor och minoriteter.
Hans hållning i flera frågor har dock varit oklar. Presidenten avskyr allt som andas socialism, och har lovat att rensa landet på arvet efter socialdemokratiska PT. Men han har själv erkänt sina bristande kunskaper om ekonomi – ett område han därför överlåtit till sin rådgivare, investmentbankiren Paulo Guedes som nu tillträtt som finansminister.
Och Guedes har glatt aktiemarknaderna med löften om massprivatiseringar, stora skattesänkningar och kapade statliga utgifter. Reformer som han anser kan pressa upp den haltande tillväxten till över 3 procent.
Den gordiska knuten i ekonomin är, enligt Guedes, landets pensionssystem. Genom att reformera det i grunden hoppas han kunna minska landets stora statsskuld.
Men det blir en svår utmaning att baxa projektet genom den fragmentariska kongressen, där Bolsonaros parti är beroende av stöd från en hel flora partier.
Eftersom privilegierade grupper såsom militären har särskilt förmånliga pensioner i dagens system kan planerna också skapa dålig stämning i regeringen. 7 av 22 ministrar är generaler, kaptener eller löjtnanter.
Bland militärerna, som minns diktaturens fasta grepp om statsapparaten, finns dessutom en motvilja till alltför omfattande privatiseringar. Bolsonaro har själv motsatt sig en utförsäljning av den statliga oljejätten Petrobras.
– Brasilianska militärer har historiskt sett varit statscentrerade. Militärdiktaturen var antikommunistisk men vänligt inställd till statligt ägande eftersom man ville hålla kontrollen över nationell industri, säger Rivarola Puntigliano.
Guedes är liksom flera andra i det nya styret skolade vid University of Chicago i USA. Där har en rad liberala ekonomer fostrats som i perioder haft stort inflytande över regeringar i Latinamerika.
Störst genomslag fick de så kalllade ”Chicago boys” i Chile under militärdiktatorn Augusto Pinochet. Generalen var till en början tveksam till deras idéer men lät sig övertygas efter ett besök av skolans chefsideolog Milton Friedman.
Guedes har hyllat det radikala experimentet och följde det under en tid på plats som professor vid Universidad de Chile.
Det återstår att se hur fria händer han får i Brasilien.