Frivilligt barnfria möts av fördomar

Att inte vilja ha barn är något som många gånger väcker känslor hos omgivningen. Den som valt ett barnfritt liv blir inte sällan ifrågasatt. – De jag intervjuat beskrev hur de mötte en rad fördomar, berättar universitetslektor Helen Peterson som forskat kring frivillig barnlöshet.

Vissa har blivit avfärdade och fått höra att de kommer ändra sig, andra har varnats för att bli ensamma när de blir äldre. Lever man ett barnfritt liv innebär det ofta att man behöver tackla både frågor och fördo- mar från omgivningen – det menar Helen Peterson, lektor vid Göteborgs universitet som tillsammans med kollegan Kristina Engwall 2010 gav ut antologin Frivillig barnlöshet: Barnfrihet i en nordisk kontext.

– En av kvinnorna jag intervjuade beskrev hur hon sågs som en ”idiot” – ”om du inte vill ha barn så är det något fel på dig”.

Enligt Helen Peterson finns det en mängd anledningar till att frivillig barnlöshet provocerar.

– Det kan bland annat uppfattas som ett brott mot grundläggande normer och värderingar i samhället som rör familj, könsroller och sexualitet. Forskning visar att fram- för allt frivilligt barnlösa kvinnor upplevs som provocerande och det kan tolkas i relation till normer om moderskap och till föreställningar om att alla kvinnor bör vilja ha barn.

I samband med de studier Helen Peterson gjort i ämnet har två orsaker till att man inte vill ha barn framträtt.

– Vissa hade valt ett barnfritt liv eftersom de helt enkelt aldrig riktigt känt någon längtan efter barn. Den andra orsaken som nämndes handlade om att barn skulle begränsa personernas frihet.

Helen Peterson berättar vidare att kvinnorna hon intervjuat upplevde att omgivningen uppfattade att de inte passade in i mallen.

– Någon förklarade att hon känt sig som en ”alien” i många situationer eftersom reaktionerna blivit så extrema ”va, vill du inte ha barn?!”. Det här kan leda till känslor av utanförskap och ensamhet. Någon annan nämnde faran med att pressen utifrån kan bli så stor att personer som inte vill bli föräldrar till slut ger efter.

Men trots allt hoppades de barnfria i Helen Petersons studier på en ökad acceptans från samhällets sida.

– Acceptansen av frivillig barnlöshet kan knytas till acceptans på ett mer generellt plan vad gäller individers möjligheter och rättigheter att forma sina egna liv. Flera jämförde sin situation med situationen för homosexuella för 30 år sedan och att det i dag är betydligt mer accepterat – vilket de hade förhoppningar om gällande den egna situationen.

En av kvinnorna jag intervjuade beskrev hur hon sågs som en ”idiot”