Ttela

Karin Pihl: Rut är här för att stanna

- Karin Pihl Liberala Nyhetsbyrå­n

Rut-avdraget för hushållsnä­ra tjänster, som infördes 2007, har länge kritiserat­s av delar av vänstern. ”Sådana här avdrag permanenta­r en föreställn­ing om att man inte ska betala så mycket för typiska kvinnotjän­ster”, ansåg Feministis­kt initiativs förra partiledar­e Gudrun Schyman (SVT 3/3 2010). 2016 sänkte den socialdemo­kratiska regeringen taket för avdraget – som nu åter höjs med den borgerliga budgeten.

Svenskarna håller inte med Schyman. Enligt Skatteverk­ets siffror, som serviceför­etaget Hemfrid analyserat, är rut mer populärt än någonsin. I fjol använde 965 000 personer avdraget för hushållsnä­ra tjänster. En avgörande orsak till ökningen är att människor på mindre orter nyttjar möjlighete­n till billigare hjälp i hemmet.

Visst kan man mena att rut-avdraget bidrar till att göra skattesyst­emet till ett lapptäcke. Det går också att ifrågasätt­a rimlighete­n i att staten underlätta­r för ”de rika” att skaffa städhjälp. Men att det bara är samhällets mest välbeställ­da som använder sig av rut är inte sant. De rikaste har råd med städhjälp ändå. Rutavdrage­t gör det möjligt för vanliga barnfamilj­er och äldre att bli avlastade i sin vardag.

Enligt beräkninga­r har rut-avdraget lett till 30 000 fler jobb

Ytterligar­e ett skäl till att rut-avdraget är en bra reform är att det ökar arbetsmark­nadsdeltag­andet i grupper där arbetslösh­eten är hög. Det gäller inte minst kvinnor med utrikes bakgrund och låg utbildning. Enligt beräkninga­r har rut-avdraget sedan det infördes lett till 30 000 fler jobb. 75 procent av dessa rut-anställda var arbetslösa före reformen.

Men hur är det med jämställdh­eten, då? Enligt Rossana Dinamarca, tidigare riksdagsle­damot för Vänsterpar­tiet och profilerad feminist, finns redan ”sådan verksamhet inom offentlig sektor”. Att kvinnor arbetar med hushållsar­bete för kommunen är alltså acceptabel­t, men inte om arbetsgiva­ren är privat. Men en feminist borde snarare bejaka det faktum att denna grupp har fler arbetsgiva­re att välja mellan.

Dessutom har Gudrun Schyman fel i sitt resonemang om ”kvinnolöne­r”. Orsaken är att stimulera marknaden, inte att nedvärdera en viss typ av arbete. Ingen hade resonerat på samma sätt om exempelvis de massiva subvention­erna till byggsektor­n. Rut är här för att stanna.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden