Dödsolyckorna ökar – ”en tragisk utveckling”

Fjolåret blev ett mörkt år på Sveriges vägar. Enligt preliminära siffror omkom 325 personer i trafiken – vilket är nästan 30 procent fler än under 2017. – En väldigt tragisk utveckling, säger Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.

Statistiken har inte hunnit analyseras i detalj ännu, men det finns flera teorier om vad som kan ligga bakom ökningen från 2017. Det året dog 253 personer i trafiken.

– Det handlar som så ofta förr om hastigheter. Vi har en hastighetsefterlevnad som är usel, skulle jag säga. Det handlar om nykterhet i trafiken, där vi ser att regelefterlevnaden ligger på en låg nivå. Sedan ser vi en oroväckande utveckling vad gäller hastigheten i yrkestrafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Även vädret kan ha påverkat beteendet i trafiken under 2018. Juli var den månad då flest dog på vägarna, och det finns teorier om att den varma sommaren ledde till ökad trafik och därmed till fler olyckor.

– Det är klart att det påverkar, framför allt för motorcyklar. Man är ute mer, man åker längre sträckor. Det kanske är fler ovana mc-förare som dammar av motorcykeln och ger sig ut, säger Tony Härdin, polisintendent med ansvar för trafikfrågor på nationell nivå.

Tony Härdin håller med om att svenska bilister generellt är dåliga på att följa hastighetsbegränsningarna. Även det faktum att polisen de senaste åren har gjort allt färre nykterhets- och fartkontroller lär vara en faktor som bidragit till det mörka trafikåret.

– Vi vet av erfarenhet att synlig polis ute på det statliga vägnätet har en dämpande effekt på trafikrytmen, säger Tony Härdin.

– På det stora hela är det naturligtvis en prioriteringsfråga.

Singelolyckor med motorfordon var den vanligaste formen av dödsolycka i fjol, men dessa låg kvar på ungefär samma nivå som 2017. Däremot ökade mötesolyckorna med dödlig utgång stort.

Den dramatiska utvecklingen generellt gör det svårt att nå målet om en halvering av antalet döda i trafiken till 2020 som sattes upp 2007, spår Jonas Bjelfvenstam.

– Det är stora tal. Det finns verkligen anledning att fundera på vad vi kan göra framåt för att hejda den här utvecklingen, och helst vända den, säger han.