Spenat kan skydda dig mot fettlever
Spenat gör dig inte bara stark – den kan även skydda mot fettlever, som i dag drabbar var fjärde svensk. Och på köpet minskar risken för högt blodtryck, typ 2-diabetes samtidigt som hjärt-kärlfunktionen förbättras.
Fettlever är en vanlig leversjukdom som hos en del kan utvecklas till livshotande skrumplever och levercancer. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Ännu finns inget godkänt läkemedel för behandling av fettlever. Men det finns ett effektivt sätt att förebygga fettinlagringen i levern: spenat!
I en studie som publicerades i tidskriften PNAS strax före jul visar forskare från Karolinska institutet hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker men särskilt mycket i spenat, faktiskt minskar leverns fettinlagring.
– Efter vad vi mätt innehåller spenat, ruccola och rödbetor mest nitrat, men det finns även i vanlig grönsallad, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Nitratrika grönsaker inte bara förebygger fettlever, utan har också förmåga att minska befintlig fettinlagring i levern. Forskarna har gett nitrat till möss som levt på en västerländsk diet med mycket fett och socker, och sett en tydlig minskning av fettinlagringen. Dessutom har man gjort två olika cellstudier på mänskliga leverceller som bekräftar resultaten.
Och nitratrika grönsaker visade sig inte bara minska risken för fettlever – man såg även hur blodtrycket sänktes och hur insulinkänslighet förbättrades hos möss med typ 2-diabetes.
Sedan tidigare studier vet man att nitratrika grönsaker kan förbättra prestationsförmågan. Detta beror på att nitrat ökar effektiviteten hos cellernas kraftverk, mitokondrierna. Man vet sedan tidigare också att mer frukt och grönt förbättrar hjärt-kärlfunktionen och är positivt vid typ 2-diabetes.
Men vad det egentligen är i frukt och grönsaker som har effekt är man ännu inte riktigt överens om i forskarvärlden. Mattias Carlström och hans kollegor tror att nitrat är nyckeln, och att såväl hjärt- och kärlsjukdomar som diabetes har en gemensam nämnare. Deras teori är att ökad oxidativ stress leder till minskade nivåer av kväveoxid, som i sin tur påverkar organens funktion på ett negativt sätt.
– Med en diet som innehåller mer nitrat, som kroppen kan ombilda till kväveoxid, tror vi att man på ett enkelt sätt via kosten kan påverka sjukdomarna, säger Mattias Carlström.
Deras nästa steg är fortsatta experimentella och kliniska studier.
– Vi planerar både cellstudier och djurmodeller samt undersökningar på patienter med fettlever, metabolt syndrom och diabetes typ 2. I de kliniska prövningarna kommer vi att följa 20–40 patienter i fyra veckor och mäta metabola funktioner, kolla blodtrycket och mäta mängden kroppsfett.
– Den största riskfaktorn för fettlever är övervikt. Om man kan motverka detta via en förändrad diet tror vi att man kan förhindra utvecklingen av många av dagens välfärdssjukdomar.
Även om mer forskning behövs för att säkert kunna fastslå effekterna av nitratrika grönsaker, råder forskarna oss redan nu att äta mer grönbladiga grönsaker – såväl nitratrik spenat, ruccola och rödbeta som vanlig sallad.
– De effekter vi sett av nitrat i våra studier motsvarar cirka 200 gram sallad per dag, säger Mattias Carlström.
Men 200 gram spenat är rätt mycket att stoppa i sig?
– Äter man den rå på tallriken ser det kanske mycket ut, men man kan ju fördela på flera intag eller använda den i exempelvis smoothies. Vi har ännu inte testat på människor ifall även en lägre halt kan
Efter vad vi mätt innehåller spenat, ruccola och rödbetor mest nitrat MATTIAS CARLSTRÖM Docent på Karolinska Institutet
ha skyddande effekter. Men i våra cellstudier har vi sett effekt även vid lägre doser.
Finns det riskgrupper vad gäller nitrat?
– När vissa typer av kött, exempelvis bacon, upphettas kraftigt kan nitrit bilda nitrosaminer. Men det finns inga studier som visar något som helst sådant samband vad gäller grönsaker.
– Spädbarn ska man visserligen inte ge höga halter av nitrat, men vi anser att problemet snarare är att skolbarn ofta helt plockar bort sallad och grönsaker.
För mycket socker
och fett under längre tid kan skada levern på samma sätt som alkohol. Det socker och fett som kroppen inte gör av med omvandlas till fett och lagras i levern. Forskare vid Lunds universitet undersöker nu varför en del har lättare att lagra fett i levern och lättare drabbas av fettlever än andra. Att kunna lagra energi i levern har sannolikt varit en evolutionär fördel.
Fettlever är nu världens vanligaste leversjukdom. Den är i sig oftast ofarlig. Men vissa personer som drabbats får leverskador som slutligen kan leda till skrumplever och ökad risk för levercancer. Omkring 20 procent av personer med fettlever beräknas utveckla inflammation i levern.
De flesta med fettlever utvecklar dock inte skrumplever. För läkarna är det svårt att i denna stora grupp personer hitta just de som löper hög risk eller som redan fått skrumplever. Som hos många andra leversjukdomar ger varken vanlig fettlever eller fettlever med leverskada påtagliga symtom. Riskgrupper är patienter över 50 år med flera riskfaktorer som fetma, metabola syndromet och typ 2-diabetes.
Hos den som är överviktig leder viktnedgång till en minskning av fettinnehållet i levern.
Karolinska institutet rekommenderar en viktnedgång på cirka tio procent av den totala kroppsvikten under ett års tid. Regelbunden fysisk aktivitet, till exempel raska promenader, rekommenderas också, liksom hälsosam kost.
De effekter vi sett av nitrat i våra studier motsvarar cirka 200 gram sallad per dag MATTIAS CARLSTRÖM Docent på Karolinska Institutet