Inga enkla svar på den psykiska ohälsan
Den psykiska ohälsan ökar. Vården får allt svårare att ta emot patienterna, särskilt barn och unga. Och trots upprepade satsningar har inget blivit bättre. Det är budskapet från den avgående nationella samordnaren för psykisk ohälsa, Kerstin Evelius (SVD 7/1).
Det är dyster läsning. Och den backas upp av både medierapportering och statistik. Köerna till en utredning i barnoch ungdomspsykiatrin är på vissa håll i landet två år. Drygt tio procent av patienterna hade i slutet på 2018 fått vänta mer än tre månader bara på ett första besök.
Som sagt har det inte saknats satsningar. Den nationella samordnaren tillsattes av Alliansregeringen, som spenderade runt fyra miljarder för att stärka psykiatrin mellan 2007 och 2011. Löfvenregeringen har också ökat de statliga anslagen med runt en miljard.
Kerstin Evelius menar att pengarna inte gjort någon skillnad, och befarar att nästa regering, oavsett färg, kommer att vilja signalera handlingskraft och därför presentera ytterligare en kortsiktig projektsatsning. Det är kanske en befogad farhåga. Men samtidigt är inte Evelius eget förslag om en tioårig strategi så mycket mer övertygande. Är det verkligen så stor skillnad jämfört med den femåriga strategi som finns i dag? Och det ”helhetsgrepp” som önskas är själva förekomsten av en nationell samordnare ett exempel på.
Från professionen efterfrågas snarare en förstärkning av ”den första linjens psykiatri”, det vill säga primärvården. I en artikel pekar exempelvis en lång rad psykologer och företrädare för psykiatrin på att primärvården i hög utsträckning både missar och felbehandlar psykiatriska diagnoser (21/6-17). En viktig förklaring är att vårdcentralerna sällan har psykologer anställda. Därmed blir både tillgängligheten låg och behandlingarnas koppling till beprövad erfarenhet svag.
Därför var det förmodligen klokt av Löfven-regeringen att i förra årets höstbudget ha med en satsning på psykiatrin i primärvården. Och på samma sätt är det vettigt att Moderaterna och Kristdemokraterna i budgeten för 2019 vill införa standardiserade vårdplaner för psykiska sjukdomar. Det kan bidra till att göra vården mer evidensbaserad. I många fall kan det också korta vårdköerna, genom att effektiva arbetssätt blir standard i alla landsting.
Innovationer i sjukvårdssystemet kan också göra skillnad. Nätläkartjänsten Kry lanserade i mars förra året en psykologtjänst som är öppen 18 timmar om dygnet, och där patienter kan boka tid samma dag. Bara under 2018 tog man emot 20 000 digitala besök. Om sådana initiativ tillåts växa och till och med uppmuntras kan de avlasta offentliga aktörer och korta köerna, utan att man gör avkall på kraven på evidensbaserad vård.
Den växande psykiska ohälsan är ett komplext problem utan klarlagda orsaker. Bra åtgärder – som standardiserade vårdplaner – riskerar samtidigt att bli ineffektiva så länge sjukvårdssystemet i stort lider av styrningsproblem. Ska man dra någon slutsats av problemen i psykiatrin är det kanske att sjukvården i stort behöver reform.
Den växande psykiska ohälsan är ett komplext problem