Catarina kunde gå – en dag efter kraftiga stroken
När Catarina Bjelkenborg, 56, satt och väntade i bilen medan hennes man var inne i affären drabbades hon plötsligt av en allvarlig stroke. Efter att ha varit i stort sett helt förlamad kunde hon mindre än ett dygn senare både gå och prata som vanligt igen efter att ha genomgått en så kallad embolektomi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Den 16 november ifjol var Catarina Bjelkenborg på väg från hemmet i Kungshamn i Bohuslän för att handla julbelysning på Torp i Uddevalla. Hennes man var inne för att göra ett snabbt ärende på Biltema. Plötsligt kände hon hur hon började att hicka.
När maken kom tillbaka upptäckte han att något var fel.
– Jag upplevde inte själv att jag var sjuk, men min man såg hur jag var förlamad i ansiktet och att jag bara sluddrade när jag pratade, säger Catarina.
Omkring tio minuter senare fanns ambulans på plats och Catarina kördes därefter akut till Norra Älvsborgs länssjukhus. Där behandlades hon med blodförtunnande läkemedel.
– Jag kommer inte ihåg så mycket av det som hände, men efter att de gjorde en skiktröntgen av min hjärna kommer jag ihåg att en sköterska sa att jag hade en rejäl propp, säger Catarina.
Efter röntgen kördes hon akut vidare till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg där hon fick genomgå en så kallad embolektomi. Det innebär att en kateter förs in i ljumsken på patienten, som sedan leds upp till hjärnan där blodproppen avlägsnas med ett sugverktyg.
– Jag var vaken under hela tiden, men jag hade förmodligen fått något lugnande eftersom jag inte kände någon rädsla. Efter ingreppet kördes jag tillbaka till Näl och dagen efter kunde jag gå och prata precis som vanligt.
Annika Nordanstig är neurolog och överläkare på strokeenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som var först i Sverige med att genomföra embolektomiingrepp. Hon berättar att ingreppen sedan 2015 utförs rutinmässigt då sjukhuset får in patienter med blodproppar som är för stora för att lösas upp med enbart läkemedel.
Ingreppet som Catarina Bjelkenborg genomgick var ett av totalt 270 på bara på Sahlgrenska universitetssjukhuset under 2018, vilket är en ökning med omkring 30 procent jämfört med 2017.
– Precis som vid alla ingrepp finns det vissa risker, men embolektomi utförs bara när patienterna har så stora proppar att de utan behandling med stor sannolikhet kommer drabbas av handikapp. Då finns det egentligen inget att tveka på då den drabbade kan besparas mycket lidande och få en högre livskvalitet genom att proppen avlägsnas, säger Annika Nordstanstig.
Hon berättar att över 50 procent av patienterna som genomgår embolektomi kan leva ett helt självständigt liv tre månader efter ingreppet. För patienter som enbart behandlas med läkemedel är siffran mellan 20 till 30 procent.
Precis som vid många andra sjukdomsfall är tidsfaktorn en kritisk faktor.
– Alla är inte så väl återställda som Catarina redan dagen efter ingreppet, men desto snabbare man får vård desto bättre är utsikterna för att inte drabbas av allvarligare funktionsnedsättningar, säger hon.
Ingreppen innebär också stora ekonomiska vinster för samhället. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket innebär varje ingrepp en genomsnittlig samhällsvinst på cirka 410 000 kronor.
– Om strokepatienten slipper funktionsnedsättningar blir samhällsvinsterna också stora, eftersom behovet av omsorg från närstående och kommunen minskar, säger Annika Nordanstig.
För Catarina Bjelkenborg från Kungshamn innebär ingreppet att hon är i stort sett helt återställd efter stroken och hon är redan tillbaka och jobbar halvtid på sin egen fotvårdssalong.
– Hade det här ingreppet inte funnits hade jag antagligen inte kunnat klara mig själv och fått allvarliga funktionshinder. Nu är jag tillbaka och arbetar och inte ens min man kan märka någon skillnad. Jag kan fortfarande drabbas av en hjärntrötthet, men den kommer förhoppningsvis att försvinna allt eftersom.