Politiker gör tummen ner för assistansförslag
Barn under 16 år ska inte få personlig assistans i nuvarande form utan erbjudas ett nytt genom kommunerna, enligt ett av Lss-utredningens förslag. Men förslagen kanske inte blir av, det politiska stödet för att driva igenom dem verkar inte finnas.
– Min förhoppning är att förslagen går direkt i papperskorgen och att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning, säger Bengt Eliasson, talesperson i Lss-frågor för Liberalerna.
Moderaternas talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, invänder främst mot förslaget om att barn inte ska omfattas av personlig assistans utan vara hänvisade till nya insatser i kommunerna.
– Min bedömning är att det inte finns majoritet för det här i riksdagen, säger hon.
Kristina Nilsson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, tycker att det är oseriöst att avfärda utredningen rakt av, före genomläsning och analys.
– Men för oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att stödet till barn förbättras, det får absolut inte försämras. Vi kommer aldrig att medverka till något som försämrar för barn, säger Nilsson.
Sverigedemokraterna anser att det bra att utredningen föreslår att staten ska ta hela ansvaret för assistansen. Men barn ska rymmas inom den, de ska inte vara utlämnade till kommunala stödbeslut och skillnader i kompetens.
Utredningen som nu lagts fram har föregåtts av år av intensiv debatt och frågor om assistansersättning, svårt funktionshindrade barns hjälp med andning och sondmatning och diskussion om kostnader som ökar, påstått fusk och övervinster bland de privata assistansbolagen.
När utredningen tillsattes 2016 tryckte den rödgröna regeringen hårdast på att bromsa kostnader och föreslå besparingar. Förra våren tog regeringen bort det uttryckliga sparkravet.
Men statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag, enligt direktiven. Utredningens förslag gör kostnaden i stort oförändrad.
Jag föreslår inga besparingar GUNILLA MALMBORG utredare
Kommunernas kostnader ökar, men staten ska ersätta dem för det.
– Jag föreslår inga besparingar, säger utredaren Gunilla Malmborg.
– Jag förstår att det finns en oro och direktiven var ganska tuffa. Vi har hållit oss inom den ram vi haft, vi har inte kunnat utvidga insatser så att många fler kan få. Men alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen, ingen blir utan, säger Malmborg.
I dag har knappt 20 000 personer personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i.
Ett av de viktigare förslagen handlar om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form. I stället ska de hos kommunen söka det som utredaren kallar personligt stöd för barn, ett nytt Lss-stöd som kommunerna får utföra.
– Det ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag, säger Malmborg.
Hon tänker sig att det i praktiken utformas som personlig assistans, men med kommunen som ansvarig. I stödet ska sådant som hjälp med andning och sondmatning ingå.
Kommunerna ska garantera kvalitet och ge familjerna inflytande över utförandet.
Utredningen föreslår att personer som är över 16 år och har en psykisk funktionsnedsättning inte längre ska omfattas av personlig assistans. Den ska ersättas av insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.
Staten föreslås få ta hela ansvaret för den personliga assistansen. I dag är det delat mellan kommun och stat. Försäkringskassan föreslås få ansvara för besluten, den enskilde ska inte behöva ansöka på två ställen och gränsen på 20 timmar per vecka för att få ersättning tas bort..
Utredningen föreslår lägre schablonersättning för brukare som har, till exempel, sin sambo anställd som assistent. Kostnaderna för assistansen bedöms vara lägre där än hos brukare som inte delar hushåll med en assistent.