Säpo utreder chatt-konversation
Enligt nya uppgifter ska den Lilla Edetbo som misstänks för terrorbrott ha samtalat om detta i en chattgrupp på nätet.
Mannen från Lilla Edet som är misstänkt för stämpling till terroristbrott sitter fortfarande häktad. Delar av bevisningen mot mannen, som är i 20-årsåldern, består enligt Sveriges Radio av hemliga chattkonversationer med människor som befinner sig i Mellanöstern.
Den 13 december slog polisen i den Säpo-ledda utredningen till på bred front på ett stort antal på adresser under gryningsräder i Lilla Edet, Ale och Göteborg.
Flera personer togs in till förhör, och en man i 20-årsåldern från Lilla Edet greps och häktades dagen efter på sannolika skäl misstänkt för stämpling till terrorbrott, ett brott som enligt misstankarna ska ha pågått mellan den 1 september och fram till gripandet.
Stämpling till terrorbrott kan till exempel innebära att en person tillsammans med någon annan beslutar sig för att begå ett brott, att man försöker förmå någon annan att utföra brott.
Enligt Säpochefen Klas Friberg inleddes den aktuella utredningen tidigare under hösten efter att Säkerhetspolisen fått information från internationella myndigheter.
Den misstänkte mannen är född och uppvuxen i Förenade Arabemiraten och är skriven på en adress där hans familj bor i Lilla Edet.
Han kom till Sverige och sökte asyl för omkring fem år sedan. Som stöd för sin asylansökan angav mannen att han riskerade att deporteras till Syrien om han återvände till Förenade Arabemiraten då hans pappa, som även han numera bor i Sverige, var personen som gav honom rätt att vistas i födelselandet på grund av att hade arbete där.
Enligt mannen riskerar han också att han tvingas göra militärtjänst och bli inkallad i inbördeskriget i Syrien om han deporteras till landet.
I sina kontakter med Migrationsverket har mannen också angett att hans familj förföljts av säkerhetspolisen i Förenade Arabemiraten och att hans pappa fängslades och torterades i Syrien efter att hans greps under ett besök hos släktingar. Bakgrunden till gripandet ska enligt faderns uppgifter till Migrationsverket ha varit att han skickat pengar till den Fria syriska armén som strider mot regimstyrkorna i det pågående inbördeskriget.
Migrationsverket beviljade mannen först ett 13 månaders tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd men avslog hans ansökan om flyktingstatusförklaring.
Under 2017 beviljades han ett nytt uppehålls- och arbetstillstånd som gäller fram till hösten 2019. Under 2018 ansökte mannen också svenskt medborgarskap, en ansökan som inte har beviljats.
Mannen studerade under 2018 på en skola i Göteborg. Han har sedan gripandet konsekvent förnekat till brottsmisstankarna som har riktats mot honom. Hans advokat Michael Hansson har vid flera tillfällen sagt att han inte kan lämna fler kommentarer än så på grund av det yppandeförbud som utredningen är belagd med.
Misstankarna har förutom stämpling till terroristbrott även rört grovt vapenbrott. Enligt vice chefs åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, Henrik Ohlin, som leder utredningen har misstankarna rörande vapenbrottet under utredningens gång försvagats. Misstankarna kring terrorbrott är fortsatt starka och åklagaren kommer under fredagen att begära att häktningstiden förlängs.
– Misstankarna kvarstår och utredningen pågår för fullt, sammanfattar han.
Utredningen har sedan den inleddes bedrivits med stor sekretess. Enligt Sveriges Radio P4 Västs uppgifter ska delar av bevisningen mot Lilla Edet bland annat röra sig om en gruppchatt som mannen medverkat i.
I chatten ska flera personer, bland annat personer som befinner sig i länder i Mellanöstern, ha diskuterat olika tänkbara mål och vilka vapen som skulle kunna användas. Åklagaren vill inte kommentera uppgifterna närmare.
– En del av utredningen handlar om att undersöka beslagtagna mobiler och datorer. En del i det är att undersöka chattar, säger åklagaren.