Ttela

Brister i sjukvården när unga drabbas av cancer

- Daniel Kihlström/tt

Unga vuxna faller mellan stolarna när de drabbas av cancer. Sjukvården och politiker måste erkänna dem som en specifik målgrupp, kräver organisati­onen Ung Cancer.

Runt 800 personer i åldern 16– 30 år får årligen en cancerdiag­nos i Sverige och i en färsk rapport från Ung Cancer vittnar organisati­onens medlemmar om att det finns stora brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer.

– När det gäller själva behandling­en av cancern har Sverige en mycket bra sjukvård, men det är inte det vi pratar om. Det är att man missar hela människan. För att få rimliga förutsättn­ingar att kunna hitta tillbaka till livet efter cancer måste man se hela människan inom sjukvården, säger Emma Tonnes, organisati­onens generalsek­reterare.

Unga vuxna har en högre dödlighet än både barn och vuxna med samma cancerdiag­nos och psykisk ohälsa i samband med diagnos är vanligt. Men Ung Cancer framhåller att det finns brister vad gäller rehabilite­ringen och erbjudande­n om samtalsstö­d.

– Det är en lång tid man förväntas leva efter behandling­en och även om rehabilite­ringsplane­n ska ingå i vårdplanen märker vi att detta inte efterlevs hos många vi träffar, säger Tonnes och fortsätter:

– Det är generellt viktigt för alla som drabbas av cancer att få profession­ellt emotionell­t samtalsstö­d, men speciellt för den här målgruppen. Det är stora livsfrågor som blir fruktansvä­rt stora i den här åldern.

Exempelvis måste många drabbade fatta livsavgöra­nde beslut kring sex och fertilitet.

– I 20-årsåldern är risken stor att man måste ställa sig frågor som: vill jag ha barn? Kommer jag att kunna få barn? Man missar tyvärr ofta att ta snacket om fertilitet­sbevarande åtgärder som att man måste frysa ner ägg eller spermier före en cancerbeha­ndling. Efter behandling­en kan chansen att skaffa egna barn vara försummad, säger Emma Tonnes. Vad är vägen framåt enligt dig?

– Först och främst måste unga vuxna ses som en specifik målgrupp. Inom sjukvården har det börjat visa sig, men även politikern­a måste erkänna den här målgruppen, säger Emma Tonnes.

Organisati­onen är involverad i ett projekt som nyligen startats på Karolinska universite­tssjukhuse­t. Syftet är att förbättra vården och livet för unga vuxna och tonåringar som drabbas av cancer. Med i projekten är även aktörer som Försäkring­skassan och Arbetsförm­edlingen.

– De olika instansern­a är inte så bra synkade – vi behöver få ihop sjukvården, Arbetsförm­edlingen och Försäkring­skassan. Vår målgrupp hamnar så ofta mellan stolarna. Du ska ha jobbat i sex månader för att få sjukpennin­g och det är många som inte har hunnit göra det när de drabbas. Många får i stället försöka överleva på aktivitets­stöd och det är inte ovanligt att cancerdrab­bade tvingas flytta hem och bli försörjda av föräldrarn­a igen. Vissa tvingas även arbeta sjuka, vilket inte är okej.

 ?? Bild: Isabell Höjman/tt/arkiv ?? I en färsk rapport vittnar medlemmar i organisati­onen Ung Cancer om att det finns brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer.
Bild: Isabell Höjman/tt/arkiv I en färsk rapport vittnar medlemmar i organisati­onen Ung Cancer om att det finns brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden