Hårdare krav när elitlicensen införs i ettorna
Fotbollför bundet har beslutat att från och med nästa säsong införa elitlicens även i herrarnas division 1. Intresseorganisationen Ettanfotboll hoppas att de nya reglerna ska få bukt med klubbarnas skakiga ekonomi. – Det måste stoppas, för det eskalerar,
Han är styrelseledamot i Ettanfotboll, och Granström tycker det är bra att elitlicensen, som hittills bara gällt Allsvenskan och Superettan, nu utvidgas till att gälla även landets 32 division 1-klubbar.
– Målet är att få ordning och reda. Vi ser ju hur ekonomin ser ut för klubbarna, och det är inte bra. Det måste stoppas, för det eskalerar. De har negativt kapital och gör negativa resultat, så trenden vänds inte.
Enligt förbundets rapport hade 13 av klubbarna ett negativt eget kapital efter säsongen 2017. Tio av dem hade gjort ett underskott under året. Sex av klubbarna har inte lämnat någon redovisning.
– Nej, och där kan man ju ana hur det ser ut. Jag som ekonom ser att fotbollen i Sverige inte mår så jäkla bra, säger Mattias Granström.
Elitlicensen som kommer att införas i division 1 blir dock en modifierad variant – utan krav på positivt eget kapital vid årets slut. Fokus blir i stället på att se till att klubbarna inte dras med obetalda skulder.
– Det kan vara till förbundet, eller sociala avgifter. Vi vill att division 1 har föreningar som är hållbara över tid. Rent krasst kan man ju i dag använda skattemyndigheten som kredit.
Hur tror du klubbarna hade klarat av elitlicens kraven om de infördes i dag? – Då hade det varit tufft. Och det kommer det att bli ändå för några av dem. Det är likviditeten som blir problemet, och om man fortsätter att göra negativa resultat så kommer du aldrig ikapp. De flesta av de här klubbarna har ambitioner att gå upp i Superettan. Där måste man ha ordning på grejerna. Så det här är ett sätt att förbereda klubbarna, säger Granström.
Division 1 är känd för att vara en tuff serie att verka i, rent ekonomiskt. Publiken är ofta liten, sponsorintäkterna likaså. Resorna kan vara långa, och kraven på organisation ökar hela tiden – samtidigt som det är allt svårare
att locka ideell personal. När elitlicensen införs nästa år får svensk fotboll ett facit på hur serien egentligen mår.
– Det är klart att det inte blir roligt för många klubbar, men det är en hjälp till självhjälp. Det är ju inga dumskallar som sitter i styrelserna, men idrottens förutsättningar har förändrats. För de som sköter sig är det inga problem. Och personligen tycker jag också att det gör att man tävlar på lika villkor.
Klubbarna har nu ett år på sig att förbereda sig för de nya reglerna, som bland annat innebär att alla föreningar måste ha en auktoriserad revisor och att föreningarna per den 31 augusti ”inte får ha några klara och förfallna skulder, inklusive tjänstepensionsbetalningar, till professionell spelare och, i förekommande fall, till klubbdirektör, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag eller ungdomsansvarig, och inte heller några klara och förfallna skulder avseende skatt eller arbetsgivaravgift.”
Tror du att lag kommer att degraderas när det här införs?
– Ja, eller egentligen så degraderar de ju sig själva. Det här gör att det blir en hårdare verklighet fortare. Man kanske hade kunnat hålla på lite längre annars, men man måste ju till syvende och sist ändra sitt beteende. Har man negativt eget kapital och gör negativa resultat, så ökar problemen bara, säger Granström.
Han hoppas att de långsiktiga effekterna av en hårdare kontroll ska vara positiva för både klubbarna och för svensk fotboll.
– Det här kommer i förlängningen att göra att man satsar mer på hemvävt. Det jag hoppas att det leder till är att man utvecklar sin förening. Om man tvingas utveckla spelare själva mer, så tror jag att det kommer gynna svensk fotboll, säger han.