Gör om gör rätt – slopa personalliggarna
Den 1 juli i fjol utvidgades kraven på personalliggare till att omfatta fler branscher. Systemet innebär att alla som är verksamma i en lokal där det bedrivs näringsverksamhet måste vara inskrivna i liggarna. Personalliggare innebär en oproportionerlig administrativ börda för alla skötsamma företag, utan några bevis för att Skatteverket med systemet faktiskt kommer åt fuskare. Samtidigt riskerar införandet av personalliggare slå särskilt hårt mot grupper som redan har en utsatt position på arbetsmarknaden.
En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på arbetsplatsen. Varje gång en person som är verksam i företaget kommer eller lämnar arbetsplatsen ska det antecknas – vilket många vittnar om blir ohållbart i långa loppet. Den ska vara lättillgänglig och kontinuerligt uppdaterad om Skatteverket gör ett besök. Skatteverket räknar in så att alla på arbetsplatsen finns inskrivna i liggaren. Om någon saknas får företaget betala kontrollavgifter på upp till 25 000 kronor.
Företagarna står bakom ambitionerna att stävja svartarbete, skatteundandragande och osund konkurrens, men det är avgörande att detta arbete baseras på rättvisande empiriskt underlag. Det finns idag ingen tillförlitlig undersökning som stödjer att personalliggare faktiskt har minskat svartarbete. Istället ser vi att de negativa konsekvenserna av systemet och Skatteverkets tillsyn är övervägande och påtagliga. Flera företagare vittnar om buffliga metoder när myndighetens kontrollanter kommer in och stör verksamheten, ökad administrativ börda i det dagliga arbetet, och oro över hotet om höga kostnader för viten av mycket bagatellartade misstag kring hanteringen av personalliggaren.
Ökade administrativa kostnader, oro och regelbörda drabbar däremot inte bara företagen och dess anställda. Arbetsgivare är ansvarig för att personalen skriver in sig i personalliggaren. Därmed minskar viljan bland företagen att ta in de som står långt från arbetsmarknaden som kan innebära en ökad risk på grund av missar i personalliggare. Stränga straff innebär att många företagare väljer att inte chansa med vilka de tar in i verksamheten. Kraven på de anställda höjs än mer. Regelverket blir därför kontraproduktivt.
Redan inför att det utvidgade systemet skulle införas pekade Företagarna och ett antal organisationer ut riskerna för Skatteverket. Tyvärr föll det för döva öron. Skatteverket utlovade en utvärdering av det nuvarande systemet till årsskiftet, men som enligt myndigheten nu inte prioriteras och väntas dröja så länge som fram till årsskiftet 2019–2020. Detta är givetvis oacceptabelt. Både Skatteverket och den nytillträdda regeringen måste ta frågan på allvar och lyssna på företagen som är innerligt trötta på att drabbas av det ogenomtänkta regelverket för personalliggare.
Företagare ska fokusera på att driva och utveckla sina verksamheter, inte att underhålla system för myndighetsutövning som saknar bevisad effekt. Systemet med personalliggare drabbar företagen som är skötsamma, deras medarbetare, och de som står långt från arbetsmarknaden. Att medge att man har gjort fel är inte någon last för varken en myndighet eller politiker, tvärt om. Det är dags att erkänna att det utvidgade systemet med personalliggare var ett felsteg och helt slopa systemet.