En prästost lyckades knocka panelen

Det blev en solklar vinnare i testet av tio prästostar. Likaså ett bottennapp, enligt Konsumentpanelens smaklökar. I testet ingick både mellanlagrade och ostar med längre lagringstid.

Vi har valt fem prästostar som etiketteras som mellanlagrade med kortare lagning runt tre till sju månader och fem ostar som lagrats tio till femton månader.

Konsumentpanelen var helt överens om att en prästost smakar bäst om den lagrats lite längre. Tio av elva personer som ingick i smakpanelen denna gång valde en lagrad variant som vinnare och bland dem satte en majoritet Icas lagrade prästost som allra bäst. Fem fyrar får den i betyg.

En av dem som gav den toppbetyg var Ulla Haglund. ”Rejäl ostsmak, känns fyllig i munnen, sitter lite i gommen som eftersmak, bra konsistens och härlig ostfärg”, skrev hon i sitt protokoll. – Ost ska riva i munnen, sa hon. Eva Blomqvist ansåg att det berodde på tid på dygnet. På frukosten passar en mildare ost bättre och på kvällen får en mer smakrik ost företräde.

– Men den ost jag ätit nu på morgnarna är så mild att det kan kvitta, konstaterade hon.

Av de fem lagrade ostar som ingick i testet hade fem ordet lagrad på förpackningen och en långlagrad. Alla befann sig dock inom vårt spann: den långlagrade från Garant, hade en lagringstid angiven till 12-15 månader, medan vinnare från Ica hade beteckningen ”lagrad minst 15 månader”.

När det gäller den mellanlagrade prästosten från Falköpings mejeri, som hamnade längst ner i betygsskalan, undrade panelen om den ens var just mellanlagrad. Delar av panelen ansåg att den mest liknade billig hushållsost och det enda som renderade en fyr i betyg var att den var lätt att hyvla, enligt vissa av panelmedlemmarna. Den har sex månaders lagring, enligt förpackningen.

Oliver Bolin skrev i sitt protokoll: ”Känns konstgjord. Väldigt sur och unken smak.”

Ost är ett av våra äldsta livsmedel överallt i världen och är egentligen bara mjölk i väldigt koncentrerad form. Till ett kilo hårdost går det åt tio kilo mjölk. Snittkonsumtionen för svenskar ligger på drygt 20 kilo per år vilket innebär 200 kilo mjölk.

Panelen fick kommentera sin egen konsumtionsnivå. Iréne CarlanderReuterfeldt svarade kort och gott ”för mycket” på frågan om hur mycket ost hon äter. Och Marie Insulander: – Jag kan inte leva utan ost. Jag skulle ha varit fem kilo smalare utan ost, men det vore ganska trist att inte få äta ost. För klimatets skull är det mycket lättare att avstå från kött än mejeriprodukter.

Ostens historia går jämsides med vinet och flera i panelen drog just sådana paralleller vid avsmakningen.

– En riktigt god och smakrik prästost kan ersätta en västerbottensost till ett glas vin, sa Tom Haglund.

Jag skulle ha varit fem kilo smalare utan ost, men det vore ganska trist att inte få äta ost Marie Insulander Panelmedlem