Karin Pihl: Lösningen på stora skolkrisen – plugga mer!

Den ökade ojämlikheten i skolan har två standardförklaringar. Den ena rör pengar. I höstas fick de svenska skolorna en jämlikhetsmiljard att dela på av dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP). Men Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar på utbildning. Uppenbarligen hjälper det inte.

Den andra syndabocken är det fria skolvalet. Valfriheten gör att högpresterande elever kan välja bort dåliga skolor. Kvar blir de svaga eleverna, som går minste om den positiva effekt det innebär att ha blandade klasser. Den förklaringen är lika tveksam som den första. Även om det fria skolvalet inte minskar skillnaderna mellan grupper hade ett system baserat på närhetsprincipen inte heller skapat blandade klasser, på grund av bostadssegregationen.

För att vända utvecklingen måste man förstå orsakerna bakom den ökade ojämlikheten. En anledning till att skillnader mellan olika grupper ökar är den moderna pedagogiken. När katederundervisning byts ut mot individbaserad kunskapsinhämtning framför datorn kommer akademikerflickor att gynnas, och pojkar från arbetarhem att missgynnas.

En annan, avgörande förklaring har med de senaste årens stora invandring att göra. Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv är det stor skillnad mellan elever som nyligen invandrat till Sverige, och elever som är födda i Sverige eller kom hit före skolstart.

Att det är så är inte konstigt. Nyanlända måste lära sig språket och har ofta inte tillräckliga kunskaper med sig från hemlandet. Förutsättningarna för att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet är givetvis mycket sämre. Så kommer det att vara, oavsett hur mycket pengar staten fördelar till kommunerna, eller om kommunerna skulle börja tvångsplacera elever.

En annan, avgörande förklaring har med de senaste årens stora invandring att göra

Lösningen är en annan. Det handlar om att plugga. Den elev som håller på att lära sig svenska och har få studietimmar med sig från hemlandet måste studera mer. Att förlänga skolplikten till 18 års ålder och att korta sommarloven, som Svenskt Näringsliv föreslår, är en bra idé. Kvalitativ läxhjälp, att involvera föräldrarna i barnens studier och att motivera ungdomarna genom tydlig yrkesvägledning är andra sätt att öka nyanlända elevers studieresultat.

Att förbjuda det fria skolvalet, eller att satsa ytterligare en tillfällig miljard på jämlikhet, kommer inte att rädda någons betyg. Att stötta elevers flit och ambition kommer dock att leda till bättre resultat. Det är en god nyhet.