Rätt tid kan maxa din prestation

Perfekt tajming är inte en fråga om tur, utan en hel vetenskap. Genom att ta hänsyn till tajmingens dolda superkraft kan du maxa dina prestationer och leva mer kreativt. Det utlovar författaren till boken När.

Internet är en guldgruva för forskare. Två sociologer lät till exempel mata in 500 miljoner tweets av 2,4 miljoner användare i 84 länder i lingvistiska algoritmer. Ut kom en signifikant kurva över när under dagen vi fungerar som bäst och sämst.

På morgnar och förmiddagar kände sig människor entusiastiska, engagerade och hoppfulla. Den positiva affekten, som den kallas, sjönk på eftermiddagen för att åter börja stiga framåt kvällningen. Kurvan såg likadan ut på helgen, dock med ett par timmars förskjutning. Denna pendelrörelse – en topp, en dal och en återgång – var densamma tvärsöver kontinenter och tidszoner.

I en annan undersökning lät forskare 900 personer välja bland tolv adjektiv för att beskriva sin dag – glad, frustrerad, road etcetera. Resultatet framträdde som scener i en film, alltid enligt samma mönster. Två toppar under dagen och en rejäl dipp på eftermiddagen.

”Tajming är inte det viktigaste. Det är det enda.” Med detta citat av Miles Davis inleder den amerikanske författaren och föreläsaren Daniel H. Pink sin bok När – vetenskapen om perfekt tajming. Utifrån 700 vetenskapliga studier drar Pink slutsatser som ska hjälpa läsaren att surfa på dagarnas vågor. Man bör vara lika noggrann med när man ska göra något som vad, hävdar han – oavsett om det handlar om att fatta viktiga beslut, ta en paus och börja på ny kula, bryta upp eller byta jobb.

Utifrån vetskapen om när de flesta av oss är som mest produktiva, koncentrerade och analytiska manar han oss att inte slösa bort denna inspirerade tid på trivialiteter. Saker som kräver mindre energi och mer eller mindre kan skötas med vänsterhanden, som rutinartad e-post, bör sparas till eftermiddagen.

Men – och det är ett viktigt men – eftermiddagen har andra förtjänster. Då sänker vi garden, blir lite mer slarviga och mindre hämmade och logiska. Det är rätt tid för kreativa tankar, brainstorming och innovation.

Den värsta svackan, mellan klockan 14 och 15, kan emellertid uppvägas av en paus, allra helst utomhus tillsammans med en vän då man pratar om annat än arbete. Pink slår också ett slag för ”mikroutbrott av aktivitet”, att man reser sig upp från kontorsstolen och går omkring några minuter.

Kurvan med två toppar och en dal gäller för uppåt tre fjärdedelar av befolkningen, de morgonpigga och de med normal dygnsrytm. Den sista fjärdedelen, ugglorna, uppvisar ett motsatt mönster. De avskyr morgnar och når inte sin topp förrän sen eftermiddag eller tidig kväll.

Arbetslivet är knappast inrättat efter ugglorna, och inte heller skolorna där många morgontrötta tonåringar tillbringar sina dagar. Pink hänvisar till flera undersökningar som visar att eleverna får högre betyg och närvaro om skolstarten senareläggs med bara en halvtimme.

Efter 20-årsåldern stabiliseras människors biologiska dygnsrytm och den kan vi helt enkelt inte göra mycket åt, menar Pink. Det är ungefär som att vissa föds med väldigt stora fötter och andra med mycket små, medan majoriteten har en högst ordinär skostorlek.

Utifrån vetskapen om när de flesta av oss är som mest produktiva, koncentrerade och analytiska manar han oss att inte slösa bort denna inspirerade tid på trivialiteter