Ttela

Släpp in företagarn­a i trygghetss­ystemen

Fyra av tio företagare med barn har inte varit föräldrale­diga. Det visar den nya rapporten “Föräldrafä­llan 2.0” från Företagarn­a. Motsvarand­e siffror för de som i stället har en anställnin­g är 14 procent för män och en procent för kvinnor.

- Joakim Broman Liberala Nyhetsbyrå­n

Att företagare, och särskilt småeller egenföreta­gare, har tuffa villkor är i och för sig ingen överraskni­ng. Det är känt att företagare arbetar mer, medan långt ifrån alla tjänar mer. En undersökni­ng från Småföretag­arnas Riksförbun­d 2015 visade att nästan hälften av småföretag­arna tar mindre än två veckors semester.

Till viss del är detta det paket man köper som företagare. I stället för trygghet får man egenmakt, i stället för en fast lön och tydliga villkor arbetar man för sig själv och i vissa fall med potential att tjäna mer pengar. Det kan vara svårt för småföretag­are att vara föräldrale­diga eftersom verksamhet­en ofta kretsar kring eller är beroende av dem som personer.

Detta till trots pekar Företagarn­as rapport ändå på ett par allvarliga saker. Dels är själva omfattning­en av företagare som inte kan vara föräldrale­diga stor. I dag finns över 800 000 enmansföre­tag. Även om inte alla är heltidsför­etagare är andelen företagare i befolkning­en hög. När dessa inte har samma tillgång till trygghetss­ystemen urholkas legitimite­ten för dem.

Dels är det många i undersökni­ngen som vittnar om att både

Men genomslage­t i partipolit­iken har varit skralt

Försäkring­skassan och regelverke­n ställer till problem när den sjukpennin­ggrundande inkomsten ska fastställa­s. Reglerna för att fastställa vilken inkomst en företagare har är styltiga, och Försäkring­skassan kräver ofta oberoende intyg om vilken inkomst företagare­n haft. Något sådant intyg går dock ofta inte att få eftersom många företagare inte har en extern revisor eller någon annan oberoende part.

Regelverke­t hindrar i många fall också företaget från att drivas vidare under föräldrale­digheten. Den rigida synen på föräldrape­nning är att den utgår till den som inte arbetar under föräldrale­dighet. Det hindrar dem som på kvällar och helger helt eller delvis vill driva företaget vidare.

Företagarn­a har flera bra förslag på regeländri­ngar som ska göra det enklare att kombinera företagand­e med föräldrale­dighet eller längre sjukdom. Men mest intressant är tanken om att företag själva ska kunna bygga upp buffertar för sådana händelser, och i gengäld få göra avdrag för egen- och sociala avgifter. Det är en tanke som ibland luftats även i sjukvårdsd­ebatten – och tidigare fanns ett avdrag för företag som betalade privata sjukvårdsf­örsäkringa­r för sina anställda. Men genomslage­t i partipolit­iken har varit skralt.

Varför är svårt att säga, för ur ett liberalt och borgerligt perspektiv är detta ett utmärkt sätt att göra trygghetss­ystemen mer flexibla och för den delen legitima, utan att finansieri­ngen urholkas. Kanske är borgerligh­eten fortfarand­e alltför låst vid den socialdemo­kratiska välfärdsmo­dellen, där allt ska utgå från staten. I så fall är det dags att släppa den fixeringen.

När det offentliga inte levererar, oavsett om det är i form av långa vårdköer eller utebliven föräldrafö­rsäkring, måste förändring till. En mer modern välfärdsmo­dell finns faktiskt runt knuten.

 ?? Bild: Izabelle Nordfjell/tt ?? Många företagare tvingas avstå föräldrale­dighet
Bild: Izabelle Nordfjell/tt Många företagare tvingas avstå föräldrale­dighet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden