Vilket parti ska vi rösta på?

Enligt grundlagen utgår all offentlig makt i Sverige från folket – men tycker våra valda politiker som folket?

Fram till att S och Ingvar Karlsson tvärvände i frågan om Eu-inträde var läget osäkert då endast dåvarande FP och M var positiva till EU. Vid folkomröstningen 1994 var V och MP starkt emot och partierna S, C och KD var splittrade i frågan och röstade åt båda hållen, SD fanns då inte i riksdagen. Eu-valet 1994 blev en knapp vinst för Euinträde, 52 procent, där folket lovades frihandel, samarbete, fred och frihet, inga pass, lättare för ungdomar att resa och studera samt att det senare skulle röstas om en gemensam valuta.

Nu är alla partier i riksdagen för EU. Fram till 2019 var V och SD emot EU, vill de nu reformera EU inifrån?

Allt blev kanske inte som förväntat, monstruös byråkrati, oenighet om migration och globalisering, hundratals miljarder i jordbruksoch investeringsstöd vilket blivit otroligt dyrt för Sverige som nettobetalare till EU.

Från Liberalerna, Sveriges mest Eu-positiva parti, kan det låta som att icke medlemskap i EU betyder ofrihet och att landet avskärmas från omvärlden vilket knappast kan appliceras på Norge och Schweiz.

Brexit har delat Storbritannien i två läger och det verkar vara så även i Sverige inför stundande Eu-val. En uppmaning till Eupolitiker från alla som tror på europeiskt samarbete bör vara att lyfta fram det som är bra med EU och inte som nu utmåla Eu-kritiker som bakåtsträvande byfånar som inte förstår sitt eget bästa.