Drömmen – viktig del av hjärnans funktion
Varför drömmer vi? Drömmar är inte bara slumpvis sammansatta minnen – de hjälper oss att avdramatisera känslor och påverkar minne och koncentration, visar ny forskning.
Forskningen är mer inne på att studera drömmars funktion än att tolka dem, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor som forskar kring sömn vid Karolinska institutet och Stockholms universitet.
– Drömsömn är en viktig del av hjärnans funktion, då inlagrat material överförs från korttids- till långtidsminnet. Vid sömnbrist får man för lite långtidslagring. Man stör definitivt minnesöverföringen, vilket sannolikt får långsiktiga effekter på minnet. Det är dock ännu inte avgjort om det beror på bristen på djupsömn eller bristen på drömsömn, berättar han.
I boken ”Sömn, sömn, sömn – Hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn” beskriver Christian Benedict och Minna Tunberger hur hjärnan behöver få tid att sortera bland all information som den har mottagit under dagen. Under djupsömnen rensas det mesta av skräpet bort, samtidigt som faktaminnen befästs.
Drömsömnen däremot hjälper
oss att kunna använda informationen i ett sammanhang och skapa associationer och förståelse. Den hjälper oss också att avdramatisera känslor kring ett minne och göra det mindre laddat när vi vaknar morgonen därpå.
– Drömsömnen återställer och är viktig för den emotionella balansen. Får man inte drömma finns risk att man att kommer att överreagera på morgonen, säger Torbjörn Åkerstedt.
Sannolikt är drömmar resultat av sådant som vi har exponerats för under dagen och slumpmässiga minnesspår aktiveras för att vi ska kunna pröva oss fram och skapa nya associationer för att förstå världen bättre.
– Det är ett väldigt mysterium hur det kommer sig att drömmar regisseras. Under överföringen mellan korttidslagring till långtidslagring väcks andra lagrade minnen till liv. Under Rem-sömnen är 90 procent av hjärnan vaken och börjar avge slumpmässiga signaler från hjärnstammen, samtidigt som de frontala delarna av hjärnan sover, berättar Torbjörn Åkerstedt.
Under drömsömnen är
våra muskler blockerade. Det är naturens sätt att skyddar oss mot att agera ut våra drömmar.
– Hos personer med sömnstörningen RBD (REM Sleep Behaviour Disorder) fungerar inte denna hämning. Det är en indikation på att något inte fungerar riktigt i hjärnan. Det handlar dock om långt mindre än en procent av befolkningen.
Finns det fler dimensioner av drömmar?
– Att det finns biokemiska processer som påverkar drömmar säger inget alls om drömmar har en psykologisk betydelse, säger Adrian Parker, professor emeritus vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
– Det flesta sakkunniga inom sömnforskningen är i dag överens att drömsömnen har psykologiska funktioner: dels för att konsolidera minne, dels för att pröva olika lösningar på aktuella problem inom sömnens säkra miljö.
Adrian Parker har
ställt frågan om drömmar har mening eller om de är slumpartade minnen till studenter som i genomsnitt minns minst tre drömmar per natt, vilka utgör fem procent av befolkningen.
– Det fanns en enhetlig uppfatt- ning hos dem att medan några drömmar kan verka bestå av kaotiska minnen, uttrycker de flesta något som är personligt meningsfullt och att de bearbetar detta fram till en lösning. Forskare har även väckt personer och samlat drömmar under en veckas period, randomiserat drömmar och sen givit dröminspelningar till utomstående för att se om det gick att hitta en röd tråd att återfå ordningen. Och det gick. Så drömmar verkar ha en viktig biologisk funktion, nämligen problemlösning – men på ett mer intuitivt sätt än logiken hos vaket medvetandet.
Hans råd är att bli vän med sömnen genom att släppa kontrollen – och se fram emot den första drömmen.
” Drömmar verkar ha en viktig biologisk funktion, nämligen problemlösning – men på ett mer intuitivt sätt än logiken hos vaket medvetandet. Adrian Parker